Gazette officielt en mängd utnämningar till nägra bögre embeten med säte i Cabinettet, jemte till åtskilliga underordnade, allt män af Toriepartiet dem man väntade. — ÅÄfven Lord Londonderry, h vars utnämning till Ambassaden i Ryssland för nägra år sedan uppväckte en sadan storm, är nu åter på tapeten. Nya Utrikes Ministern Lord. Aberdeen har efterskickat honom, och redan har han med honom och Sir R. Peel haft en conference. Det säges att Lord Londonderry är ämnad till en diplomatisk anställning af första raug. Man har som sadan omtalat Paris, men nu påstås Lord Fitz Gerald komma att der efterträda Lord Granville. Kronprinsessan var för några dagar sedan farligt sjuk, så att man var i farhäga för hennes lif; men nu är hon åter något bättre. En politisk-religiös demonstration, som ofelbart kommer att mycket verka på allmänna tänkesättet under de i Manchester församlade predikanternas beslut att begå en allmän botoch bönedag, på hvilken Himlen skulle bönfallas att upplysa Parlamentet, på det detsamma, medelst undanrödjande af spannmålstvånget, måtte afbjelpa folkets nod. Icke mindre än 1500 Predikanter förklarade sig villiga att i sina capell verkställa andaktsöfningen. Anti-spannmåls-ligan är derjemte i full verksamhet, och tusendetals pamphletter utspridas bland allmänheten. Vid en förberedande församling af Fabrikanter i Manchester blef också beslutat, att icke längre anförtro speditioner af varor åt de köpmän i Liverpool, hvilka vid sednaste valen voterat på spannmälslagarnes vänner. Lord John Russels sormliga skiljsmessa från Radicala partiet, i anledning af dettas sträfvande efter grundrelormer, kommer att ofelbart åstadkomma ett närmande mellan detsamma och Chartisterna, en alliance, som får ett ytterligare stöd i (7onnelska partiet, hvarigenom oppositionen blifver fruktansvärd, ehuru, a andra sidan, farhågan tör dess syftning kommer att kasta mången i Conservatismens armar. FRANKRIKE. Paris, d. 6 Sept. Amiral Hucons flotta fartfar att vara ett ämne för gissningar; allmännast tror man, att dess rörelser afse Baleariska öarne, der man satt sig i försvarsskick. I sammanhang härmed cirenlerar en besynnerlig uppgift. upprepad från flere häll och, som det såges, till och med från Portmahon, att Spanska jommendanten der, under hotelse att skjuta från batterierna, vägrat Franska corvetten Vietoricuse att afsegla, innan den betalt 10.060 franes anarantaine-kostnad. — NMången vill tro att händelsen skall af Franska Regeringen begagnas till pretext för ett anfall; men hela saken pästås af andra vara ogrundad. Det vissa är, att den nya styrelsen i Spaniea ej smakar i ITnilerierna. och det får ej öfrerrasba om bade uppenbart och hemligen. derifrån leunas understöd at bemödanden att i Spanien göra en contrarevojutlon. Marskalken Soult skall också låtit flere regimenter rycka till Spanska gränsen, hvilket anses stå i summanhang med planen. Redan Lord Palmerston har protesterat mot Frank rikes inblandning i tvisten mellan Bejen af Tunis och Sultanen, och Peelska Cabinettet ämnar taga parti för den sednare. Engelska krigsskepp äro redan der och flere väntas: af Franska åro blott 2 i Tunis. Bejens förste Minister, en Italienare vid namn Ruffo, har, med depecher. anländt till Marseille. — I TriI poli skola de tull Tunis bestämda trupper, under Tahir Pascha. samla sig. Underrättelserna från Franska Africa skildra Abdelkaders välde nåra dess upplösning: och hösteampagnen anses komma att fulikomligt krossa det. I går var Ministerconseil, uti hvilken Belgiska Commissarierna för handelstraetaten deltogo. En dylik ön-kas af de fleste, men några ledamöter fordra uppSkof. och Handelskamrarnes hörande. — ÅÄtven med Prenssen skola härifrån liknande underhandlingar vara inledda. Ryktena om en ministerialförändring hafva åter tystnat. Taxeringsfrågan tyckes dö borrt. Departementernas General Conseiller fortfara att gilla princi; pen: blott nägra få hafva voterat annorlunda. Imellertid har dock varit. af denna anledning. oroligt i Grenoble Å:c. men följder deraf omtalas ej. l Marseille har Silvio Pellico, den berömda statsfången från Spielberg, med döden afgatt. Den 8. För några dagar sedan var i Cabinetet fråga om en amnestie för Prins Ludvig Napoleon och andra politiskt dömda: men saken rönte mycket motstånd. så att den kom att förfalla. Enl. underrättelser från Tyskland skall Hertigens af Bordeauxs benbrott icke för houom hafva minsta meuliga följder för framtiden. SPANIEN. Mljadrid, den 5 Sept. Regeringen har utsträckt amnestien till alla Carlister, med villkor att de afJägga trohetsed. Icke amnestierade Åro likväl alla Ofverstar, Generaler, samt Civila och Militairiska embetsmån af dessas rang. AÄrsfesten af den 1 Sept., revolutionsdagen 1840, har här försiggått i fullkomligt lugn. Likväl skall sinnesstämningen i armeen icke vara allmänt pålitliz. hvilket man tror föranledt en ministerconseil, som blifvit hållen; åfven har blifvit sagdt, att Regeringen omgas med planer mot tryckfriheten. General Navarez, densamme som nyligen afgifrit din protest mot förmynderskapet, har inträffat i Gibraltar. Som han sannolikt är ntsånd i Enke-Drottningens contrarerolutions-ärenden. så bar befallning blifvit gifven att gripa honom, ehvar han på Spanskt omräde ertappas. SCH WEITZ. Bern den 4 Sept. I går och i dag har Landt Dagen sysselsatt sig med Aargauska klostrens fråga, hvilken med mycken bitterhet blifvit debatterad, så aft öämsgjajmoa 5m maa Ä 2—