Frihet och lika rättigheter och skyldigheter tör alla dess medborgare. Sa år förhallandet i Norra Amerika. Religion-öfningen är fullkomligt fri och oberoende af staten, samt visar sig derför i tusen skilda former; men är ändå i djupet grundad på sann religiositet och sedlighet, och derför skola Norra Amerikas Fristater. huru oroliga de äfven äro på ytan, såsom allt verkligt letvande, dock alltid vara lugna på djupet, sasom Stilla Hatvet, sauit småningom sasom detta, aterspegla himmelen och bära flitens och idoghetens lön på sina starka böljar. — En svår fläck pa Nord-Amerihas statsförfattning, och en otrohet mot dess egen grundval, är slafsystemet i de södra och vestra staterna. Tocqueville visar imellertid. att detta är en fördömelse, som hvilar öfver dessa stater, såsom en följd deraf, att de en gäng öfvergifrit den rätta vägen och infört samt bibehållit slafsy-temet, en fårdömelse, som, om ej Försynen omedeibart griper deruti, ej kan afhjelpas, utan de hvitas egen undergång, och att alla matt och steg. äfren de omenskligaste, endast äro ett bemödande att upprätthalla sig sjelfva, att så långt som möjligt uppskjuta denna katastrof; hvilken dock, förr eller senare, maste inträffa; ty svarta befolkningen är redan större än den bvita, och en så onaturlig institution. som slafveriet, kan ej, på längd, ega bestånd. Nämde stater komma då säkert att blifva bebodda af endast Negrer, och då, om ej förr, kommer Unionen såkert att upplösas. Deri se vi dock ingen olycka; ty en koloss, den må vara despoti eller demokrati. kan ej fortfarande bära sig emedan redan natur och olika utveckling maste ge de särskilda bestånd-delarne så olika intressen, att skilsmessan blir nödvändig för allas bästa, och som detta bör vara alla samhälls-inrättningars mal, se vi, i en kommande upplösning, ingenting annat, än ett närmande dit. Och till detta mal skall hvarje samhälle, grundadt på frihet, också kommas ty blott det får utveckla sig naturligt, skall det också ernå det hvartill naturen bestämt alla varelser: Fällhet. — Vi kunna derför, just enligt Tocquevilles bok, i Nord-Amerikan-ka Fristaterna-statslörsattning och seder ej se annat, än mensklighetens stora skola till fulländning, och ingenting högre önska, än att alla blefve upptagna deri. — Ait anlöra några utdrag, såsom bexis för vär sats, anse vi så mycket öfverflödigare, som 1:o ingen. hvilken intresserar sig för saken, torde lemna boken olä-toch 2:o vissa Tidningar i brist på egna tankar, verkligen ofemult regalerat publiken med aftryck derutur. ett intrang på förläggarens rätt. som borde förfalla under trycktrihets-lagen.