Från Reds Korrespondent. Stockholm, den 29 Juni. Det höres ännnu ins genting ifran Stats-Departementen i anledning af åtskilliga Riksens Ständers beslut; som liksäl synes vara af beskaffenhet, att tå fort ske kunde förs anleda regeringsbeslut: och de ännu oflentligen tills kännagifna befordringarna och utmärkelserna efter riksdagen äro nästan alla af natur, att endast rös ra Hot-Expeditionen och Ordens-Kapitlet: altså till största delen främmande för vår beskedliga ministre, hvilken -äkert icke har nog känsla för sitt hall att hafva gjort till vilkor för dess atagna ansvarighet. att ej de Kongl. gracerna genom dessa för grundlagen okända bigrenar af Konungastyrels sen, måtte stå i strid med de principer, som H. M, på sina konstitutionella rådgifrares tillstyrkande, och i åfverensstämHmelse med ett öfrerlagdt regeringssystem. funnit sig böra antaga för den allmänna styrelsen. Att cj tala om den af Kontingen redän vid dess kröning införda nyhet, att med Seraphimer-Orden pryda rikets högsta prelater och som snart sagdt na gjort dess insignier till ett sjelfskrifret bihang till Erkebiskops-stolen — Kronan på Gustaf IlI:s obetänkta handling. att nedsätta Svenska presterskapets flärdfria anseende genom ordens-decorationernas fåfänga — kan man ej annat ån förvånas. åt sättet att belöna Baron Palmstjerna och Biskop Heurlin. Hvad den förre angår, kan man vål svårligen inse, , hveartill en arörterad Seraphimer crachan och en Ofverste-Kammarjnnkare titel kande tjena; ty om han ingår i Rådet, behöfdes ej detta för värdigheten och om man vill ännn en gång låta hos nom föra riddarhus-klubban kunde det vål varit skål att spara den högsta belöningen till dess. Hvad åter den senare beträffar. Åro Olfver-iHof-Predikant befattningen och survivancen på Ordens-prelaturen gemensamt egnade, att föranleda till grava anmärkningar: ty den förra är obetänkt, om man ämnar i egenskap af ordförande i Hof-Consistorium rycka honom från tjenstgöring i sia förvaltning : och den senare är ett förnyande af de länge i Sverige tadlade och med skål säsom grandlagsviäriga ansedda utnämningarna på forliand tilbatjenster, som icke äro lediga. och hvilka utnämningar lägga band på en etterträdaude Konungs grundlagsenliga rätt,att vid upp