Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1841, sida 1

Litteratur. Morgiaxgsv eller Holatein-Gotlorpiska Huset i Sverge. Tidsbilder, tecknade på Fästningen. Tredje delen. Stockholm, I.. J. Hjerta 1841. 324 sid. stor 12:o. I Rdr 36 sk. Bco. Efter lång längtan har tredje delen af detta intres-anta verk nyligeun kommit i allmänhetens händer. De flesta hafva troligen redan tagit notice derom; ty hvar och en, af hvad äsigter han för öfrigt må vara. vet, att det väl lönar mödan med ett arbete af denna hand. Vi skulle dock anse det för en underlåtenhets--ynd af publicisten, att ej aa nägot om en häåde i litterärt och politiskt : änseende så vigtig företeelse; ty, att förf., med sina tidsbilder, ej allenast afser ett flygtigt tid--— fördrif, ej allenast den förflutna, utan ätven den nårvraravde tiden, det torde man få taga för afgjordt. Tillämpningen på det närvarande af varningen för hofintriger på riksdagar, ligger jemräl för en dag, och vid betraktandet af alla machinationer vic representation-och kabinetts-kassefrågorna m. fl. kunna vi ej annat ån finna en sådan varning ganska a propos. I denna del är nämligen tiden från 1786 till 1790, med derunder förekommande riksdagshändelser under 1786 och 1739 årens riksdagar , som vanligt, mästerligt skildrad. Visserligen förekomma en del avakronismer och åfven någon romanti-ering; men till största delen är skildringen dock historisk, hvilket jemvål synes af noterna, och tidens karakter är riktigt uppfattad och framstäld. Det är ej utan, att ari-töbraten hår, såsom öfverallt i förf:s skrifter, fram-ticker: men dock ej så bjärt, som i föregaende arbeten. Aristokratiepvs beteende, slutligen urartande i konungamord, börjar nu äfven visa sig i så dalig dager, att ej ens förf:s konst förmår öfverskyla, än mindre borttaga skamfläckarna. Anjala-förbundet, en af de mörkaste deraf, vidröres likväl alltför lätt: det var dock eu uppenbart förräderi mot fäderneslandet. Förnärmande bånsyftningar på närsarande ställningar och förhållanden äro jemväl szäållsyntare; dock kan förf. ej afhalla sig ifrån att framlägga sitt inaersta i benämningarne Kung Bernadotte och Oscar Bernadotte. Detta, upprepa vi. är småsinnigt och ned-ätter honom sjelf. För öfrigt se vi, att nårvarande del, i förenämde hänseendenej saknar negativa förtjenster; men der finnas åfven ganska positiva, såsom den lifliga skildringen af ätskilliga hoffester och hofintriger, de intagande naturmålningarne, framför allt den af Skane och trakten kring. Gudmunstorps kyrka ), som också förtjenar allt pris, såsom en perla innefattad i Skånes gyllene slätt. De pikanta anekdoterna, ehuru af många säkert förut kända, äro likaledes anbragta på ett effektfullt sått; med ett ord, förf. har äfven i denna del visat sig, såsom en fullkomlig mälare, sårdeles hrad färgblandningen och ljus-mörkret beträffar ). Bland krigshåndelserna skildras egentligen endast slaget vid Hogland; men åfven detta, ehuru kort, dock träffande. Sjelfva Morianen förekommer ej ofta i denna del, och då endast som spion och budbärare, oftast ej sjelf vetande hvad han uträttar; också anse vi öfrerhufvud hans figur mera såsom en bild af fantasien ån grundad på verkligdet, heldst vi ganska noga kände Badin under senare delen af hans lif; men aldrig i hans karakter upptäckte något, som berättigade till en sadan skildring deraf; men efter han står på titeln skall han väl göra något i boken, tänkte förf och så begagnade han honom till det, hvartill måhända, i verkligheten, tio andra, både högre och lägre, brukades. Nu till några enskildheter, som vi rilja anföra så som de, under läsningen, föllo oss in. Språket är alltigenom rent, enkelt, målande och vackert; dock har förf. af det oftast omotiverade bruket. låtit förleda sig att vid stafningen af vissa ord afvika från tydlig härledning. Sa skrifver han t. e. ) Allmogen kallar den Guormansstorp. 22) Då man i fransyskan säger: elair-obsem och i tvel an halhdankel Ince vi ... man Isla