bå i dag för 23 år sedan Sveriges urgamla Krosa, till följd af Rikets Ständeis val sattes på vår onrarande Konungs hufvud, skedde detta i den förhoppning. att denne Furste skulle verksamt bidraga för de stora sociala reformer hvilka egentligen utgjorde hörnstenarne till den nya, politiska byggnad, som 1809 års Ständer hade påbegynt, men som de, till följd af tidsförhållanden och Europas invecklade politik, ej kunde genast utsöra till den fulländning, som de önskat. En förbättrad nationalrepresentation var den största och vigtigaste deribland; och det bör nu förmodas att nationens förväntan icke skall helt och hallet svikas. Visserligen inses lätt alla de svårigheter soun möta en sådan stor reforms utförande genom de samma organer, gom i Ståndsformen hafva deras egentliga lif och kraft. Men Naturenvågar äro ofta outransakliga; och hoppet om ett bättre, äfren tör den stora massan, bör ej helt och hållet utestängas. Blifra de sanvingar Utskottet i sina Utlatanden öfver detta ämne-uttalat, mera allmänt spridda: blitva reformfivndernas sattser och Feyepzkäl till deras sanna nalt bekanta hos Svenska folket; inse Adel Prester och Borgare huru allt motstånd tll en samfåldt valrätt leder till splittring och till förevigandet af de öfverdraäfna, tröttande missbruk och sormella brister som vidlada Ständs-representationen, och huru deras sanna interessen bäst -ammangjuta sig med hela nasiouena; da torde mahända utsigten till en förbättrad representatious-form icke blifva så aflägsen, och opinonen hos folket kan da möjligen förena sig med let alltmera tringande behofset hos Styrelsen, att astadkomima en förändring, som äfven de djerfvaste förhoppningar -äkert icke tänkt sig så snart möjlig att utföra. För de Statsfinancielia riksdagsförhandlingarna tro dessa dagarna icke utan vigt: att ej tala om den snart förestående röstvingen avg. anslag till Kabinetts-Kassan. hafva Standen nu till afgörande, frågorna om det -a kallade mindre kreditivets belopp och om en del Bevillnings-medels (Tull-Postoch Charte Sigiilatee bevillningarnes m. m.) dirckta ingående till Rik-gäld--Kontoret. Dessa fragor, äfvensom den vm det vanliga kreditivet tör undsåttningar i missväxt År, äro at stor indytelse på ordningen och dryg-eln af nationens skattemedel: och man kan med tog såga, att innan de blifva i en riktig kon-titutionel anda löste, uitia de sändiga anledningar till missbruk af masgtinflytelre och slöseri med Statens medel. Stats-Utskottet har föreslagit det mindre kreditivets nedsättning till 500.000 Rdr (det var ej större fran 1809 till 1812; steg sedan upp ÄÅnda till 134 million. men nedsuttes 1829 till en million): och bevillningarnes ingående direkte i Rik-gälds Kontorets uppbörd, i likhet med alln:änna berillningen, skulle ansenligt underlätta tillgangarna för nyttiga och nödiga prodnetiva företag. Man bör således kunna hoppas, att besluten härom blifva till det allmännas belatenhet; och att det synbara motständet i Adeln och Pre-te-Standet silver vika för de välbetänkta principerna. Det anses nu såsom temligen zäkert, att riksdagen homuer att afslutas omkrirg den 15 Juni. Söndagen den 6 Juni lärer vara utsatt till Hertigene af Skäne konfirmation. Det höres ej något vidare af Hr Stats-Rådet Imre. omtalade beslut, att lemna Utrikes port följen: och det sprides väl ut, att Konungen skulle kalla Ständeraa till Rikssalen för att emottaga en hop svar på deras beslut, men dag är ej ännu utentsPit slags budskap afgår nu håärifrån till Ryssland, som tyckes hafva värkt mera uppmärksamhet ån det förtjenar , nemligen Gretve Mauritz ILTvenhanpts sändning för att lyckönska till Ryska Thronföljarens förmålnings-akt. Ingenting kan pärtre bevisa hela den politiska oskulden i denna fi itIOn. Ån (ess personal: ty denna utgöres af Erofren och en Baron v. Rosen, som är hans Adjamnt vid Lit-Bevärings Regementet. GÖTHEBORG.