Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 april 1841, sida 1

GÖTHEBORG. Ingen skulle kunna i nårvarande stund ge en nåjaktig karakteristik af riksdagen. Jemnförer man början med slutet, så skall man finna en besyunerlig olikhet, men som dock mången förutspådde. Constitutions Utskottet och Bondestandet åro de af. delningar, som mest hållit uti sig; och Stats: Utskottet har varit underkastadt den märkbaraste förändringen. Från detta utskott måste en riksdags resultater utgå; af det tager han sin karakter. För ett år sedan trodde man, att, så långe detta utskott hade hand om kasean. skulle ingen enda utgift utöfver det aldra nödvändigaste komma i fråga; och nu! Asdrig hafva så oerhörda extra anslag blifvit vid näs gon riksdag föreslagna och beviljade. Detta bevisar dock icke fullt. hvad man så gåärna ville att det skall bevisa, eller att tänkesättet inom utskottet åndrat sig till större förtroende; förhållandet är blott, att utskottet, tröttadt af tusende motionärers och regeringens efterhängsenhet, beslutit göra sig af med de dår besparingarna, som nåstan blifvit för utskottet, hvad, enligt sagan, desman påsen är för desman-djuret: detta, som påstås begripa, att det år endast för påsen som det blifver jagadt. biter bort honom och kastar åt jägaren, för att sedan få vara i fred. 8å tyckes Stats Utskottet hafva likasom velat såga åt de tusende pretendenterna: se, där hafven I hela otyget; dragen f. i våld därmed, så att jag får vara i fred. — Allvarsamt taladt ser det sannerligen ut, som en sådan där harm varit med i spelet. Ett par omvändelser hafva dock verkligen ägt rum: I:o Br Grefven och Ordföranden, hvars tragiska sednare bistoria är nogsamt bekant, och hvars ömtålighet är stegrad till en hysterisk grad, ehuru han visst icke tyckes hafva blifvit så illa kittlad, som varit att förvänta vid en så tvår vändning, en så eklatant öfvergång; 2:o en annor man, som just lärer vid ordinarie regleringens upgörande hafva bedrifvit nedsättningarna i minister-anslgget. men nu tros hafva tagit genomdrifvandet af kabinettsskuldens betalande på entreprenad. Ar detta sant, så hade L. icke så orätt att fråga, om mannen var att lita på. Om Crusenstolpe bekräftar sig allt mer, att han är väl bevandrad i genealogier och slägtskapsförhållanden. Frågar nu någon, hvad som är att vänta af riksdagen, så kan med tämlig säkerhet svaras: intet i financielt hänseende, och mindre än intet i statsekonomiskt. En infatuation har i näringsväsendet blifvit genom skrik tillrågabragt. hvars make ingen kunde föreställa sig möjlig för trettie år sedan. Då var skråordningen 90 är gammal, men var redan eg tilltygad af allmänna tänkesättet, stt ingen vågade försvara henne ren och oförändrad; nu, sedan hon har sina 120 är på nacken, hafva Stockholms handtverkare fått nog courage att alldeles öppet begära hennes uplifvande in totum et tantum, utan att i ringaste måtto bekymra sig om skäl och bevis, om andra länders erfarenhet, eller ens om den lilla omständigheten, att skrävåsendet år högtidligen uphäfvet, och det i grundlagsform, genom ömsesidiga concessioner stånden emellan. Man tyckes vid revolutionsriksdagen hafva anat, med hvad slags folk vi i framtiden skulle få att göra, och därföre gitvit sitt beslut om näringsfrihetens grundlagshelgd, inbillande sig att det derigenom skulle tryggas. Andra stånd afsade sig diverse privilegier, för att gifva näringsfriheten helgden af kontrakt, som icke får af ena parten brytas. Man vidtog. med ett ord, alla försigtighetsmått för att binda handtverkare-interesset (ty handtverks-interesset bör det visst icke heta, emedan sjelfva handtverksindu-trien har ingen värre fiende ån skrå); men allt förgäfves. — Ingen ting. karakteriserar bättre vär regering på dessa 30 åren,