af denna mening; med katholiker och methodisfer frukta vi dock, att förhållandet är annorlunda. Vi äro visst ej af dem, som önska religionstvrång; ett är dock att tala, ett annat att gynna och skydda främmande religioner. Vi skulle imellertid heldst se om religionen, denna samvetssak blefve så fri, att ingen statsreligion komme i fråga, utan att hvar och en finge afgöra den med sin Gud och sig sjelf, och staten endast sörjde för, att hvar och en uppfylde sin pligt, såsom medborgare; då kunde religionen ej heller hafva något politiskt inflytande, hvilket vål också vore det rätta, emedan dess rike ej är af denna verlden. Men, som det ännu ej kommit så långt, utan vi ännu ligga i de barbariska banden af samvetstvång, man må nu kalla oss protestanter så mycket man vill, så kunna dessa band, hvarifrån dock Christus egentligen befriat oss, eburu menniskor sedan åter lagt dem på oss, så kunna, som sagdt år, dessa band lätteligen missbrukas till inskränkande af vår medborgerliga frihet, och det är derföre man åtminstone bör vaka deröfver, att de ej blifva tyngre och trängre, än de redan åro. Derpå tycks D:r Thomanders motion jemväl endast syfta. och han har också lofvat att framlägga sådana upplysningar, att man oemotsågligt skall kunna inse nödvändigheten af strängare uppsigt särdeles öfver katholicismens framfart i vårt land. Det oudas rötter torde dock ligga på så ömtåliga ställen, att det fordrar mycken försigtighet att afhölja dem; dock, hvad som ej kan ske under denna riksdag, kan ske under en annuan. Vi anse likväl methodismen vara likså farlig, som katholicismen, om ej värre, i anseende dess närmare likhet med lutherska kyrkan och till följe deraf lättare amalgamering med densamma. och, vid närmare betraktande, torde methodismen dock ej vara annat, än en beslöjad katholicism. Löjhgt år det att bygga på personligheten hos de närvarande katholska och methodiska presterna i Stockholm. Huru långe kan man räkna på att ega dem. och om man ej just under sådane humana män söker att barrikadera sig mot möjliga tillkommande jesuiter och tartuffer, så frukta vi, att man då fåfängt skall försöka det. Så framdraga äfven vissa blindfödda vär närvarande Konungs personlighet, såsom säkerhet mot Konungamaktens missbruk; men om man ej just under en sådan Konung, ett frihetens barn, söker att fredligt tillegna sig frihetens palladium: en god konstitution och representation, så skall man fäfängt försöka det under en möjlig kommande despot, om man ej vill söla det i blod.