Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 mars 1841, sida 2

— — — — ——— Insändt. En känslosull Recensent firade i Lördags afse en seger, som han sällan gjort, åtminstone inom dessa spalter. llan recenserade Hr E. DAuberts Concert inför en stor Publik, och, som man åjerft vagar påstå, till mycket delad tillsred-ställelsce. Hänslofulla själar af båda könen, instämmen J ej i påståendet, att der sadane ord komma, liksom himlaifrån, (ty på jorden finzes en stor del icke) uppstå på det själlösa papperet, som det skedde hos Rec., äfven den hand som för pennan måste ledas af ett hjerta, som är uppfyldt af samma, om icke större hänryckning än såsom läåsarena jjellva kände? — Sannerligen, — för att sluta denna parodi och tala med egna ord — helt andra känslor intogo säkert hvar och en, som läste uppsatsen. Och huru kunde det annat vara, då Förf. uppträdde såsom Publicist, för att, på det mest rådbräkade språk, ) bedöma en sak, som han icke begrep. Vi hade verkligen unnat Hr DAubert en bättre Recension, d. v. s. ej någon större eloge, ) Vi hafva hört någon gissa, att Rec. ej varit en infödd Svensk. Detta länder honom ingalunda till försvar, ty han borde då så mycket mer insett sin oförmåga att skrifva Svenska.