Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 mars 1841, sida 2

Korrespondent-artikel. sStockholm, d. I Mars. Ötverläggningen i Lördags, hos Adel och Bönder, angående Kabinettskassans skuld, företer ganska egna anledningar till reflexion. På riddarhuset såg man, hvad mängden icke trott vara möjligt numera, men hvad man dock säkert kommer att uplefva åfven i Presteståndet, då det en gäng företager frågan: att personer finnas, som rent ut yrka betalning, utan att låtsa märka, det de sett och hört någon ting af hvad i denna fråga föregått och kändt blifvit. Det var i denna mening, som Adelen öterremiterade. Bondeståndet åter fattade samma beslut på alldeles mottsatta grunder. Aldrig har man hört en så allmän förbittring och harm gifva sig luft; och äfven de tillgifnaste vågade icke nämna ordet betalning, utan sökte flag i formen af utskottets raisonnement, afbidande hvad ödet skulle kunna göra i Utskottet. Den alldeles ojemnförliga pluraliteten förkastade, med oerhörd bitterhet, all tanke på betalning, men skilde sig i två opinioner: den ena ville bifalla Utskottets ytliga och otillfredsställande raisonnement, för att komma ifrån den otäcka frågan; den andra, säker på en lika utgång i hufvudsaken äfven nästa gång, ville hafva frågan utredd, eller åtminstone den uttryckliga förklaring från Utskottet, att vederbörande icke medgifva någon utredning, hvilket naturligtvis är af vigt att veta, då ett förtroende-votum äskas. Den märkliga tilltagsenheten att, efter hvad vid