Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1841, sida 2

hållanden och tillbragt några år i undersöknings arrest, samt ännu stär under policens uppsigt) blif vit vald till Landtdags Deputerad. Detta val är et symptom, som låter sluta till en ganska stormig session. Inrättandet af ett Catholskt Consistorium synes hafva mött oförutsedda hinder. hvilka torde länge fördröja saken. I llimer-Pommern spolar secterismen väldigt, så att den till och med genom kyrkohandlingar afsöndrar sig. Fredsutsigterna äro problematiska, i trots af det vanliga, lugnande, ossiciella och censurerade språket. General v. Grolmann nämnes sasom redan utsedd till befälhafrare Öfver 3 armeecorpsers och Österrikiska Generalen v. Hess? hitkomst (han lemnade Wien plötsligt) till nya militaire-öfverläggningar, har gifvit ökad fart åt krigsgis-ningarne. Allmänt rigtar sig uppmärksamheten at sammanträdena af Provincernas Landt-Ständer, hvilka, med undantag af de Rhenska. äro sammankallade. Inskränkningar i näringsfriheten, och jordens odelbarbet skola vara de tvänne förnämsta fordringarne dem Staten ämnar till betänkande framställa. Man hoppas att beggedera, om än icke förkastas, likväl ansenligt komma att modificeras; och fastän detta icke kan ske annorlunda än i anhållans väg, så är detta nu just af vigt. Dessutom tros för visst, att åtskilliga förslag från Ständernas sida icke komma att uteblifva, som afse utvidgade rättigheter för dem. HOLLAND. Amsterdam, d. 5 Feb. Uppgiften, att Universitetet Utrecht skulle, af economiska skäl. komma att indragas. mot-äges nu; äfrenledes det rykte som gatt. att Handels-Maatschappij skulle koruma att upphafvas. Med det sednare förestås endast en dess form rörande förändring. men hvilken icke kommer att träffa dess finance-förhällanden. Bret från Arnheim berätta, att en Hamburger post vid Derenter förolyckats vid öfverfarten: en ovanlig händelse, men som i synnerhet väcker uppmärksamhet, emedan detaillerna synas hållas ytterst hemliga. Från flere häll bekräftas, att f. d. Konungen ämnar på våren förmäla sig med Belgiska Grefvinnan dOultremont. Acten säges skola verkställas i Paris. Liberala ledamoten af General Staterna, Ur van Luzac, som blifvit utnämnd till Stats Rad, har icke unsett sig böra emottaga detta embete; men deremot antagit kallelsen till extra ordinarie Statsråd, hvaraf han anser sig mera oberoende. SCH W EITZ. Sakerna i detta land börja blifva invecklade. Beslutet i Aargau om Klostrens upphäfvande och deras förmögenhets indragande. har väckt storm i nägra Catholska Cantoner, hvilken hotar att sätta hela Schyritz i rörelse. — Sålunda her Pafliga Nuntien i Lueern protesterat, — Canton Uri begärt Tagsatrunga sammankallande, deri understödd af Freyburg, och 3 andra deltagare i begäran kommer väl icke att saknas; Zug och Schwyz (der 100 flickor framslåpat granit-blocken. sow skall tjena till grundval för Jesuit Collegiet. hvilket der skall byggas) deliberera i samma afsigt; — Zirich, obscurantisktprotestantiskt yrkar. Federalbefäl öfver de till Aargau sända Cantonstruppar; — sjelfva det erkeliberala Bern har blifvit uppskrämdt. så att det återkallat sina truppar från Aargan; — i Solothiurn hafva valen till Stora Rådet utfallit mot den liberala Regeringen; — i Luzern har, vid allmänna röstningen öfver Constitutionens revision, Len(Jesuit-) partiet segrat med en ofantlig pluralitet, så att denna Canton kan anses förlorad för det liberala partiet: — efter vanligheten tveka och svika en mängd beskedliga? menniskor, som eljest alltid äro pålitliga, sålänge allt går väl; — äfven Wallis har protesterat mot Klosterbeslutet; — Diplomatien, åberopande Förbundsacten. börjar sätta sig i rörelse. Bern deremot (såsom Färort) vill undvika — om möjligt — sammankallanaet af Wagsatzung; och Aargau framgår stadigt på den väg det beträdt. Genom dess kloka användande af Klosteregendomen har dess Styrelse vunnit bifall af sjelfva Cathulikerna i Cantonen, så att dessa nu komma att sätta sig mot Beslutets återkallande; och Aargau har vunnit mycket genom den kraft, sednare tider medgitfvit at hvarje fullbordadt factum?: en princip, som för öfrigt är kronan af vär tids omoraliska feghet, då den. med åsidosättande af rättvisan, godkänner eftergifvenhet för allt hvad som lyckats och icke utan motstånd kan göras om intet! — Måtte händelserna i Schweitz tjena till väckelse — om de stå att väcka — för alla justemilieumän! Men consequence och kraft äro sällsynta. AAHAHAHAHAAA ÅD Karo NOFOTiHOML.