Ctrikes Nyheter. SPANIEN. Madrid, d. 28 Jan. Regeringen bar utfärdat 2 vigtiga decret. Genom det första förvandlas alla efter d. I Jan, i är förfallande intressen å den consoliderade, så väl utländska som inhemska, statsskulden till capital, som derefter med 3 procent årligen förräntas. — Det sednare decretet beslutar, att för nästa Cortes skall framläggas ett lagförslag, att verld-liga presterskapets egendomar skola läggas till statsförmögenheten, och säljas mot 16 procent i silfver 84 pCt i statspapper, hvilka sednare genast skola förstöras. Med afkastningen af dem till dess de hinna säljas, samt med tillskott af resten från Statens sida, kommer deremot samma Presterskap att aflönas. Tvisten med Portugal anses med säkerhet att blifva i godo afgjord. Imellertid har ännu d. 24 en corps af 9500 man tågat från Catalonien åt Portugisiska gränsen. Ett regimente Frivilliga från Malaga har rebellerat mot Regeringens beslut om alla fricorpsers upplösning. samt har, efter skotts lossande mot officerarne, till en del kastat sig in i Rondabergen. De farhågor man hyst för Baskiska Proviucerna äro, åtminstone tills vidare, lugnade, sedan mötet af de tre Deputationerna i Bergara beslutit att lata Regeringens besallningar, som vållat motståndet. gå i verkställighet, men att deremot sända ett Ombud, Hr Aldecoa, en man af moderata grundsatser, till Madrid för att! framföra Provincernas besvär i en adresse, som likväl skall uttrycka hoppet att kunna med Spanien öfverenskomma om de nödvändiga modificationerna i Fueros. — Oroligheter Åro således icke att färvänta; dock hålla Spanska generalerna vaksamt öga på Franska gränsen. Man börjar om tala, att de Nordiska Makterna ämna närma sig Spanska Regeringen. och fråga är redan om en Preusisk Ministers ankomst. PREUSSEN. Berlin, d. 29 Jan. Man vet nu om de depecher som Grefve Gneisenau hitfört från Rom, att Pafven gillat Erkebiskopens af Cöln förfarande, men tillika . förklarat sig beredvillig till försonliga steg. D). v. s. att saken icke år i ordning! En ny droppa galla i försoningsbågaren har blifvit gjuten af Biskopstiftets Administrator Doctor Gänther, hvilken, sedan Cabinettsordern, som under d. 1 Jan. lemnat Catholska Presterskapet frihet i andliga mål utkommit, d. 19 försökt gifva laga kraft åt ett pålligt M ) ve, som hittils: icke genom Kungligt placet blifvit gilladt. Från Posen skrifves, att förra Regerings Rådet Schuckmann (som varit invecklad i politiska för