Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 februari 1841, sida 2

I ; hos Regeringens orguner; så har den, efter att hafva ätt. Dessa bref hafva blifvit afhandlade i en länoch då förtroender till deras äkthet vunnit styrka, dels genom den fördröjda sequestern, dels genom tystnaden sändtligen förfogat Seduestern. sett sig föranlaten, till dem förklaring i Monitenren: ait mot de tidningar, hvilka meddelat fragmenter utur bref, dem de falskeligen och: brottsligen tillskrifva Kungen, en undersökning, i anledning af förfalskningsbrott och af förnärmande af Kungens person, blifvit anbesalld. Utom dessa åtlalade. skrifvelser hade imellertid de Legitimistiska Bladen: redan för flere veckor tillbaku afuyckt eu följd afi bref. som skola härröra af Ludvig Philipp, då Hertig af Orleans, under hans landsflykt, och somi tillkännagafvo ett mot Frankrike fiendtligt tänkegre artikel i Londons Morning Post, och Moniteu-: ren har upptagit dem. Just detta indirecta sätt att bestrida deras äkthet, later dem synas vara äkta; ty man tycker. att i motsatt fall ÄÅNloniteuren icke skulle underlatit att formligen. förneka dem. Gazette de France, som meddelat brefven och drabbas isynnerhet af Morning Posts artikel, egnar at saken en mot-artiker: Vi förklara (-åger Gazetten), att de af oss kungjorda brefven äromeddelade elter Originalerna. utan något slags ändring med papberet eller handstylen, och utan nagot slags inslickning eller tillägg; hvad förmodan avgar. att de skola vara skrifna af annan hand än deras författares, så I underkasta vi dem gerna en laglig pröfning, med den ölvertygelse, att deras äkthet såkert och olördiråjdt kommer att blifva erkänd. Emedan vi äro (öh e:tygade, att ingen förfalskning, ingen ändring var möjlig med dessa historiska documenter, hafva vi kung jort dem. Om ickedessmindre ett ytterligare bediägeri egt rum. så år det händelsen vid Morning Posts ekarpeinniga system; och om äreskändande blifvit begangei. så år det beganget mot oss. Gazette d. F. gör särskildt uppmärk-am derpå. att Moniteuren icke tillika infört Morning Posts inledande anmärkningar, — i hvilka denna sistnämnda Tidning förmäler att den förklaring, den innehåller rörande brefven, som uppgifvas -vara af Kungen, Kommit detsamma genom Correspondance tillhanda. — I förgar hafva för dessa brefs skull flere husrisitationer föresallit. Marqnis de Larochejaequelins samtliga papper hafva blifvit förseglade, men da de i går undersöktes, ledde det till intet resultal. Alven hos HH. Genovde och de Bauley har blifvit visiteradt. — Moniteuren för i dag törklarar, mot det klander som mött Regeringen, att icke hafva hrarken officiellt förnekat eller latit atala de för någon tid sedan tryckte. af Kungen som då var Hertig af Orleans, enligt uppgift, skrifna bretven — att det icke skett. emedan Hertigen af Orleans icke skyddades at Kungliga oama-tligheten, och att, i följd deraf, en dylik ryktbar process skulle endast stållt Kungens person och personliga handlingar inför allmänhetens omdöme. Att Regeringen icke genast första dagen latit seqne-trera tidningen France, utan först följande dagen vidtagit åtgärder mot detta och de andra bladen som aftryckte brefven, — dertill säger Moniteuren. att som France föga läses, skulle saken ansetts som icke passerad, men då andra tidningar gjort sig till villiga echo, hvilka sprida sig langt, och då öfverensstämmelsen mellan blad af olika partier gjorde förnärmelsen verkligen sarlig. då måste Regeringen handla, och det utan uppskof. — Beklagligt tör den förvärmade är, att Moniteuren — hvad de sednare brefven angår — fört ett så ytterst enfaldigt försvar. PORTUGAL. Lissabon, d. 19 Jan. Efter 3 dagars häftiga debatter har d. 16 Deputerade Kammaren med Xx pluralitet antagit Dourotarifs-Reglen:entet, och man emotser ett lika och skyndsamt beslut af Senaten. Dock tror man icke att Regeringen skrider till verkställighet af hela tractaten. förr ån Spanien lemnat en förklaring såsom godtgörelse för sitt törolämpande ultimatum. — Imellhertid sort-ättarecruteringar och försvarsanstalter. Stadens fortfarande befästningsarbeten — edan krigsorsaken är undanröjd — väcka misstankar om förderfliga planer af Regeringen, rigtade åt inrikes håll. Deereten, dem man trott afse Nationalgardets återstållande till sin förra betydenhet, äro, t. ex. uppsåtligt så tvetydigt affattade, att de endast hittills bemantlat Regeringens afsigt, nu känd, att återkalla de gamla Milicerna, andra linien, wider namn af Nationalbatailloner, hvilkas officerare allmänt utnämnas af Styrelsen; af trupperna vill den formera sig ett blindt verktyg, icke till krig, utar till återförande af inre lugn och lydnad. — Att Ministrarne icke framför allt inför Cortes redo isät för bruket de gjort af den dietatoriska myndighet, som blifvit dem anförtrodd, ådrog dem ett håftigt anfall, så att de dagen derpå måste inkomma med sin berättelse i ämnet. Cabaler inom Cabinettet omtalas, och ett ombyte af en del ministrar, såsöm syftet dermed. ORIENTEN. Öfver Wien berättas från Constantinopel under d. 18, att Storherren d. 12 samtyckt till ärftligheten af Egypten för Mehmed Ali, under förklarande att det skett på de Allicrades begäran. Hattischerif är i denna lydelse aspången till Alexandria. Berlinska brefven förmäla, att i Constantinopel Diplomatiska Corpsen börjar dela sig i tränne partier, för och mot Mehmed Ali. Lord Ponsonby, som offentligen arbetat för honom på sednare tiden, verkar under hand mot honom. Ibrahim har tagit en fast position i Damascus, och i Syrien befarar man, att han åter börjar offensiven. Fonderna stego i Wien d. 24 Jan. på uppgiften från Tricst. att Paschan utlemrat flottan: men Wienska brefven af d. 26 bebrätta deu icke. SÄNT AR — 3