Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1841, sida 2

kandt, att Regeringen sjelf måst intyga ntomordentliga behof för Gevkissabrikationen, fastån vi 1813 egde betydliga förråder, samt kronan sedan kalt större auslag åän förut tör Materiellen, så att kompletterin8 I gen af Gevär bordt kunna ske. Det äÄr kändt, att onktadt Riksdagsmän, altsedan 1823 yrkat. att Ges värs-antalet i förtåden borde uppgitvas, för att kunna med råkenskaperne kontrolleras, sådant alldrig skett. Det är af de granskade StatsRåds-protokollen kändt, att approberade nya Gevär, blifvit för obetydliga brister vid senare besigtningar kasserade; utt de blifvit sålde för 3 Rdr stycket, då de kostat 18 Rdr. samt att de likväl varit i det skick, att de med jen ringa och föga kostsam förändring gerna Lunnat af sakiorierna åserlemnas till sförråden. En sådan åtgård skulle ens kunna tänkas möjlig, utan enskilta interessens mellankomst ? Och Kongl. Maj:ts skulle slutligen, om ej för att förebygga allt ofog, hafva an————— — a— q— —— — — — befallt en slöjfning af alla kasserade Gevär, hvilken eljest i så många afseenden är en onaturlighet i ett land, der betolkningen sa väl behöfver att vara försedd med skjutgevär? Och de fordna lörräåds-anckdoterna; ränsel-historierna i utredninga-törraden, om ock redan så gamla. att de tillhöra en annan förvaltning, m. m., allt detta skulle ej bevisa, att ett tvifvel om hushållningen dermed skulle kunna utrsåglas. . och att, i fall en tidning, om ock med andra ord, upptager anspeglingar på missbruk, hvilka till sin syftning enligt hvad talarne sjelfve offentligen vitsordat, äro enahanda med hvad de yttrat, detta ej kan vara för att avärta individer eller embetsverk, utan för att fåsta uppmärksamheten på behofvet af andra kontroller? Be-ynucrligt är det i synnerhet. att se enna Krig-Coll. Presid:s begäran grundas derpa, att Krigs Collegii heder skulle vara förnärmad. för det man talar om förrader, som blot indireckt stå under bemålde Embets Verk, då detta deremot direkt förvaltar en Kassa ( Passevolance-Kassan), hvilken är olagligt undandragen Rikets Stånders granskning, och der, enligt hvad offentligen blifvit styrkt, de godtyckligaste dispositioner, de orimligaste utlåningar och t. o. m. utkärning af pagina i räleu-kaperna, öppet egt rum, under bemlighetens egid. Det finnes da en Embetsmanna point d konneur, som säger, att embetemannen bör skada den oskyldige, som rakat nedskrifva nägra åöhörda ord litet annorlunda än de yttrats; — men en moralisk kånsla, som borde förbjuda en embetsman, att göra sig sjelf till verktyg för att hemlig hålla förvaltning al Statens, ja af vissa skattdragande klassers medel, den finnes ej! Den blinda lydnaden nedflyttar samvetet å sa place enligt (3oertzis psycologiska observationer; men hederskänslan höjer det åter. då den enskilto rakar att på långt båll låta förmäårka, att han tycker det sitter nog lågt. Men skyndom ifrån dessa mörka sidor af ett Statsskick, som ämnadt att blifva ett medel till Svenska folkets lycka, genom förtydningen af våra grundlagar och förvridningen af svart sagdt alla begrepp om Statsborgerlig moral, ännu visar oss så få usa. De finnas dock, tack vare nationens allt mer stadgade opinion och redlige medborgares nit och bemödanden. Låtom oss derföre nu tala om en af dessa. Aftonbladets meddelande i lördags ang. Nya val-lags-förslaget Är ej korrekt. Skiljak tighieterna äro likväl ej väsendtliga; och de blifva vål snart rättade, ty Utskottets Utlåtande år nu under trycket. Det år beklagligtvis ej så väl redigeradt, som önskvärdt varit ; och andra Kammarens sammansättning; Kamrarnes funktioner; städernas ringare antal representanter; försöken att befordra direkta val på bekostnad af den väsendtliga institutionen af en Valmans korps, som kunde utgöra nationens kärna, m. m. göra det mindre öfverensstämmande med hvad, åtminstone jag. väntat. Men — i en sådan angelägenhet får man ej allt för mycket vidhålla den egna öfvertygelsen om hvad som i detaljer varit bäst. utan man måste se på hvad i det hela står att vinna. I detta fall synes det, om också icke några vigt iga förändringar ännu kunna genomdrifvas i förstärkt Utskott, hvilket år att förmoda, som likväl på det hela vinsten af ett sådant heilande förslag bör blifva stor för nationen; och man bör alltså glådjas åt att hafva hunnit sä längt. Straxt efter Val-lagen kommer nya förslaget till alla öfriga grundlagsföröndringar som stå i samband med reformen, hvilket i går och i dag justerats. Folkundervisningen, Privatbank-lagen och Handelsoch Sjöfarts-fondens förvaltning, blifva denna veckans föremål. Det omtalas såsom säkert, att Ryska Ministern Grefve Mastuczewitz kommer att asfgå hårifrån. KK —52544