Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 februari 1841, sida 1

Handels-Balancen. Bland alla föremål hivarmed Stafshu-hållningen hittills så ifrigt sysselsatt sig, har väl intet bilivit hedömdt från så många olika sidor, som läran om Handels-Balancen. I början var förtroendet till dess ofelbarhet obegränsadt. Men, då densamma upställdes i alla civiliserade Länder och hvarje sådant offentliggjorde ett, för sig gynnande resultat. började man att betvifla dess riktighet, och ett starkt misstroende trädde i den första tilllörsigtens ssälle. För hvar och en låg det klart för ögonen, att icke alla Länder kunnat exportera nera ån de importerat. De, på Velinpapper tryckta ilandektabellerna, hvilka noggrant tycktes utvisa do mest gynsamma resultat, mäste ha varit grundliat ka. Tiicorien antog likaledes denna lära, och sökte att helt och hållet tillintetgöra den, i det den a priori? bevisade, att ett Land i sjelfva verket icke kunde af egna producter utföra mera, än det inför från andra. I det verldsborgerliga sambandets ställe, såger Professor Riedel i sin Handbuch der Volkswirthschaft, 2 Band. sid. 238, hvarmed handeln genom ömsesidiga fördelar spridde sig, så att såga, till alla jordens folkslag, inträdde det egennyttiga stråfvandet att bli rik på andras bekostnad, och att sjelf försöka komma åt andras penningar, äfvensom en klandervärd hemlighetsfullhet vid de kon-tarepp, hvilka användes för vinnandet af dylika ändamfl. Vi äro längt ifrån att på något sätt vilja försköna eller ursäkta de prejerier, hvilka många nationer, i dessa fall, låtit komma sig till last; men våga dock påstå, att Handels-Balancen bör utgöra ett vigtigt föremål för Regeringars begrundande, och att det är en oeftergiflig pligt för dem, att noga observera den utländska bandelns gång. Det är visst sannt att att ingen försåljer något utan valuta, men på värdet och egenskaperna af denna valuta kommer det hufvudsakligen an. Det gör en stor skillnad om goda maschinerier, för behofvet af egna Fabriker och till förädlande af landets alster. eller om t. ex. sydländska Frukter, hvilka alltid åro underkastade en snar förvandling, tagas i byte mot ädla metaller. Praktici, de första och trognaste anhängare af Handels-Balancen, bade ej alldeles orätt, då de fästade sin upmärksamhet isynnerhet på redhart mynt. — Detta har, utom sina ädla metalliska egenskaper, alltid sitt värde, säsom en väsendtlig beståndsdel af Nationernas rörelsecapital. Der före ser man ock alltid, att de rikaste Nationer på samma gäng äro de rerksammaste; emedan det contanta, icke räntegifvande myntet, enligt sin natur, behöfver komma i omlopp. Dessutom ha stora capitaler ett stort inflytande på varupriser, och eu plötslig förminskning deraf kan medföra betänkliga skakningar i handelsväsendet. Förfäktarnes af HandelaBalancen stora fel låg väl egentligen deruti, att de ville äterföra den, stödd pa Mathematiska beräkningar, dem man sällan noga kan närma sig, då man betraktar den enorma koncurrensen och så många stridiga intressen. — Emedlertid gifves för ett öfradt hufvud, alltid utgångspunkten för upgörandet af säkra kalkyler. I handelsaffärer, eller ispanerhet når Stafers Handelsbalance, dem emellan alhandlas, måste man i första rummet lära sig att läsa siffror. Vi vilja exempelvis antaga, att ett Land upställer följande andels-Balance, eller