Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 februari 1841, sida 1

af Charlemont. 43 Pairer,, 50 Ledamöter af Underbuset, en mängd Baronetter och Pairers Söner, 400 Deputy Lientenanter af Counties samt Fredsdomare, öfver 1000 Jordegare, Jurister och Köpmän hade teknat sig till mötet; men till en del hindrades de af väderleken att komma. Besluten som blefvo tagne, voro: I:o) till förmån för en lika valrätts erhållande för Irland, som den i Storbritannien ; 2:0) att understödja Ministrarne i Parlamentet; 3:o Lyckönskningsadresse till Drottningen, i anledning al Krouprinsessans födelse. SPANIEN. Madrid, den 12 Januari. Oaktadt Regeringen, som. det säges, skall känna att Portugisiska Regeringen, till och med såsom Cabinettstfråga, ämnar af Cortes tordra ratificationen a Dourotractaten, omtalas starka rustningar, och sjelfva resterna af Spanska Marinen skola utrustas. 2 å 3 linieskepp. 5 å 6 fregatter och nägra mindre fartyg skola tormera,till en escadre under befäl af Amiral Dignitio Capaz. Från Andalusien berätias, att bade på Portugisiska och Spanska gränsen milirairiska anstalter vidtagas och trupper sammandragas. Regeringen har meddelat Xefe Politico af Guipnzcoa, Alcala, ett beslut. hvarigenom föreskrifves Ålinistrarne att hädanefter icke vidare till gillande tillställa Alavas och Guipuzcoas Deputationer nagot slags Regeringsåtgärd, såsom det egde rum enligt Fueros; ej heller domstolarnebeslut, hvilka hittils äfren måste blifva af Deputationerna godkände, innan de fingo verkställas. Lissabon, d. 11 Jan. Cortes hafva d. 4 hatt sir första sammankomst. At Deputerade hade 86, af Senatorer 36 infunnit sig, så att begge Kamrarne voro tl:äckligt talrika för att tråda i verksanhet. Att döma af Presidentsvalen, å är oppositionen hos de Deputerade i stigande; den utgör 27 ar 86 ledamöter. Baron de Villanova du Fasci a, en Ultra Septembrist, har afgagt sig sin Senatolsbefattning, och det säges, att flere ledamöter af unda Kamrarne förehafva att resignera som han. vid slutet af Senatens sammankomst d. 5 bad Presicenten, Hertigen af Palmella, sina colleger om all erksamhet , isynnerhet i Dourofragan, den han nämnde såsom ytterst vigtig. — Krigsru-tningarne forts fara, bade till lands och Ssjös. Fästningen Elras, der Visconde Sa da Bandeira år Gouverneur, har blifvit af honom skyndsamt försedd med sina förråder; platsen är i belägringstillstand. — Det tyckes som om de pa gränsen, under pretext af sundhetscordon, samlade Spanska trupper äro bestämda att förhindra insmugglingen från Portugal af Engelska Fabrikater till Spanien. ROM. D. 11 Januari. Prenssiska underhandlingarne med Pafliga Stolen skola nu hafva hunnit så längt, att det svar som från Berlin kommer att ingå på Grefve Bröhls depecher, som i morgon expedieras med courierlär blifva afgörande för saken. Det sågen, att å Romerka sidan icke längre yrkas Erkebiskapens af Cöln ovilkorliga återinsäitande i embetet, emedan man skall afse vigtigare intressen för framtiden. — En viss fråmmatide makt, hvilken hoppats fördel af oenighetens forttarande, bevakar afundsjukt hvarje steg till förlikningen. En scandal sysselsätter nu publiken. och hjelten är en — diplomat. Österrikiska Ambassadeuren hade, då han en afton anlåndt till Theatern. befallt sin kusk att behålla sin plats med vagnen, emedan Am-bassadeuren snart ämnade komma åter, sedan han blott fört sina damer upp i logen. Vid detta tillfälle inträffade äfven vid ingängen till Spectaclet Franska Ambassadeurens vagn, hvarnti En eDiottningen af Spanien befann sig: vakth. officern hefallde då den Österrikiska kusken att köra undan. Denne svarade att hans herre befallt honom hålla stilla; offeeren befallde derpå några dragoner att drifra bort honom. Imellertid ankom Österrikiska Ambassadenren sjelf, och skall i hårda ordalag hafva påstått sin rätt. Det kringstående folket blef något oroligt. (Så obeskedlig är man icke öfverallt!) Excellencen har derpå i starka uttryck afgifrit en note. Om det är sannt hvad som såges, så har han gjort sig löjlig på köpet, ty han skall vid Theatern bafva perorerat om Regentinnans illegitimitet — i en gatu-ordnings fråga! Men visserligen — i synnerhet i mindre stater — hafra en del Diplomater på sednare tiden sökt gifva principen, enligt hvilkea de juridiskt icke anses lefva i det land de sfro accredjterade, tydning af fullkomligt sjelfsvåld, hvilken ofta uppenbarar sig i tillämpningen såsom ohöflighet och miserabelt öfvrersitteri. hvarigenom de sedan lätt före ledas att förgå sig äfven mot Privilegierade, såsom furstliga personer och colleger. — Någon unppraktning har Ambassadeuren icke gjort Ex-Regentinnan; och de öfriga Diplomalerne hafva följt