SCHWEITZ. Aurau. d. 17 Jannari. Stora Rådet år samman. kalladt till den 19, Dess beslut om Klostrens upphäfvande är redan kungjordt dem: de hafva protesterat, men deras inbyggare mäste dock utrymma dem. Den tiydde anföraren för resningen var CapucinerGunrdianen Pater Theodosius, en Graubindare. Alla de socknar der orolighetor uppstått, åfvensom klostren, äro militaiviskt occuperade. 12000 man stå i (antonen i gerär. Arresieringarne fortfara. — Vid den alimänna stållningen torde Tagsatzung oförtöfvadt sammanträda. Zurich. Det bhörjar omtalas att de tvenne partier, som dela denna canton, blott afbidat utgången af rörelserna i Aargan, för att handla: det rådande, medelst talrika arresteringar; det andra, medelst egenmäktigt athjelpanda af sina klagomål. Det råtande partiet beskylles hafva hemligen understödt re-ningen i Aargau. zärichska Borgare hafva, genom uppfångade bref, fonnits så inblandade i Solathurnska complotten, att denna canton begärt deras ntlemnande eller bestraflning. Freiburg. Denna cantons Regering har beslutit upphäfvandet af Retormerta Kyrkan i Staden Freiburg. REUSSEN. Berlin, den 20 Jannari. Ej blott privata, utan äfven os;cielia underrättelser förmäla, att i Ryska Polen åter Ryska trupper talrikt samla sig i vestra gränstrakterna. Detta har ånyo väckt krigstankar, och dessa söker man nu nedtysta med förklaringen: att Ryssland föregått Frankrike med exempel af afväpning.? — Fran Rhentrakten berättas, att Hertigen af Orleans i Februari väntas till Franska gränsen för att inspertera trupparne. Såsom mera sympathisersade med krigspartiet, har han i armeen större tillgifvenhet än Kungen; hans beteende (det må vara upprigtigt eller förställdt) är politiskt; ty endast på detta sätt kan kronan bibehållas i Orleanska huset, i händelse förhållandena komma att undergå förändring. ORIENTEN. Från Constantinopel gå underrättelserna till den 5 Jan., och från Turkiska Gränsen? till den 12. Ovissheten om Portens beslut rörande Mehmed Ali år änna ej häfven; dock sammanstämmer åtminstone Åhrad som säges iden punkten, att StorHerren skall hafva latit af de Allierade (serdeles al Osterrike, som hotat draga sig ifrån alliancen) förmå sig att lotra bevilja ärftliga besittningen af Eaypten. Men utgången af dramen står ej att berähna, då Porten fordrat af Paschan uppfyllande af vilkor som blotta honom, utan att med detsamma tillställa honom hvad som skall för-äkra hans ställning. Denna vill man inskränka i det yttersta; och det aterstår att få se, till hvad grad den gamle godvilligt samtycker dertill. De seduaste nyheter man eger från Alexandria äro af den 26 December. Paschan har genom sin Minister Boghos Jussuf låtit den 21 anmoda Amiral S:topfortd om skeppslägenhet för en Egyptisk ofheer, som skall till Ibrahim öfverföra bestämda order om Syriens utrymmande; Boghos säger. att oredan i Syrien ej oör möjligt att landvägen commusicera med Ibrahim. Det hela har mycket tycke af en manörer alt vinna tid. Amiralen har imellersid lemnat ångskeppet Hydra till courierens öfrt. — Den 7 Dec. stod Ibrahim med en åter i todt skick varande, ansenlig armee af reguliera och irregulicra truppar i Damascus, utskref contribationer och tycktes ej ämna aftåga. WAAAAAAgtt