Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1841, sida 1

Från Red. KorrespondentSloel holm, den 15 Januari. StatsRådet och f. d. Justitie Ombudsmannen Törnebladh har i går blifvit utnämnd till Justitie Minister och Justitia Rådet Frih. Stael von Holstein till konsultativt StatsRaåd. På detta sätt har man då dragit sig utur ögonblickets svårigheter att komplettera en ministere, som kunde motsvara nationens förtroende, och hvilken, genom insättning af ännu något enbetsråd (d. åÅå. någon, som utan garantier i sina medministrar, samverkar för att uppfylla det höga vålbehaget, vill ensam draga på systemets char) lätt kan bringas till fulltalighet: då Utrikes Ministern anses finnas, i Frih. Stjernelds person, som betraktas i följd af RiksRätten, blott afhålla sig ifrån embetsutöfningen. Man emotser således, på detta sått, ett slut på interregnum; Ständernas beslut kunna sanctioneras eller vägras; ställningen till Stånderna blifver bättre egnad att medgifva em och annan påkänning angående Riksdagens afslutande; och ett nytt lustrum kan åter inträda, hvarunder man ölverlemnar sig till ett dolce far niente. Denna nämning utgör emedlertid ett ytterligare bevis på, huru illa det står till med våra saker, då man betänker att liksom priuciperna icke kunna göra sig gällande utan genom personerna, dessa begagnade personer nödvåndigt måste anses karakterisera de principer, regeringen ämnar följa. StatsMinistern Törnebladh, huru aktningsvärd hans enskilta karaktär än må vara, har i afseende på sina politiska grundsatser visat eu svaghet, som ej kunnat ingifra något allmänt förtroende. Såsom Rikets Ständers Justitie Ombudsman var han nemligen så föga verksam, och så öfverseende med de under hans embetstid ständigt tilltagande egenmäktigheter och felsteg i allmänna förvaltningen, att han förlorade Ständernas förtroende; och då han sedan visade sig beredvillig, att åtaga sig Justitia Kauslers-befattningen: en tjenst, som utam det att den satte honom i beroende af den Statsmagt han nyss genom Ständernas förtroende varit updragen att bevaka, oaktadt vårt genom revolutionen år 1809 förändrade Statsskick, ännu qvarstår med en gammal instruction, utfärdad i andra tider med andra styxelse-seder: kan man vål med skål såga, att han visade en svaghet såsom oftentlig man, hvilken hvarken hans oklanderlighet såsom enskildt, eller hans visserligen fromma sätt att sedan utöfva offentliga