Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 december 1840, sida 1

pe — 2 8 v 72 77 d — Ryska armserna disponibla att tåga mot Frankrike. Det hade Cabinettei bordt inse och försvara, om ock ej hindra, tractaten i London. 1 stället begick det den oklokheten att bilägga Englandtvist med Neapel, och derigenom göra Engelska flottan ledig. Englands tacksägelse var tractaten af den 15 Juli. Den 3. Herr Mauguin fortsatte i dag sitt i gårdagens sammanträde hos de Depnterade började anförande. Han ogillade politiken som blifvit töljd af häda Cabinetten, det af 12 Maj och det at l Mars. — -Kriget (talade han) sådant som det sednare Cabinettet ville hafva det, var en oklokhet; freden, sådan Adressen uppställer den, är en skändlighet. — Han uppmanade till krig mot England; kallade principalliencer för chimerer; tillstyrkte ett närmande till Ryssland, der han mött sympathier för Frankrike. (Han har nyligen gjort en resa till Ryssland.) — Herr Bechard talar om ett bref från Marskalken Soult till en Engelsman, Herr Lloyd (tryckt i Engelska Tidningar, och i hvilket Marskalken d. hvilket icke dess mindre antogs. 1 e 2 24 Nov. tackar för Herr L:s skrift: en Engelsmans Adre-se till Franska Nationen, och uttrycker sin förhoppning att, i trots af misshälligheter. en beständig alliance begge länderna imellan skall vinna stadga). — Marskalken bekräftar detta innehåll och sina dermed öfverensstömmande tänkesätt, och slutar: no — Jag bar sagt att rustningarne skola vidhallas. Kammaren kan förlita sig på det ord jag gifvit den— Herr Jaubert (en Minister af den 1 Mars) bestiger talarestolen, oaktadt Herr Thiers söker hålla honom tillbaka. Hans korta, men häftiga tal väcker allmän uphståndelse. Ministeren (talar han) säger att det skall vidhåla rustningarne. Fred för hvad pris som helst, är hvad det vill. Efter de ovärdiga ord det laggt Kungen i munnen uti throntalet, bedrager den ingen mera, och om den ännu vill behålla en armee, så är det för att skicka den till Africa, och icke för att hämnas skymfen som vedersarits Fransyska namnet. Cabinettet borde göra Herr Molk afbön. Frankrikes värdighet är uppoffrad genom utrymningen af Ancona! J lyften det icke åter. J hafven emottagit värfvet att ännu djupare förnedra det. (Häftigt tumult). — Herr Villemain, Minister för Offentliga Underrisningen, tar Cabinettet i försvar. De nu skedda rustningarne skola vidhållas: de äro oumbärliga, men tillräckliga: fordrar nationaläran att de ökas, skall det ske. (Bravo!) — I en kort replik väckte Herr Jaubert stort uppseende med den anmärkning, att ett biändamål med Flottans återkallande varit ett möjligt besättande af Baleariska öarne. — Herr Jacqueminot talade dernäst, och gillade Adressen; ansåg Frankrike icke förolämpadt. — Vidare talade i dagens sammnanträde Herrar Thiers, Teste, Vivien och DuperrE, hvarefter den allmänna discussionen var slutad. Den 4. I dag har discussionen öfver Adressens paragrapher tagit sin början hos de Deputerade. (l går börjades sammanträdet med utdelning af ett nytt förslag till åtskilliga ändringar i Adressen). Den nya redactionen af 2 och 3 58 har följande lydelse: Sire! Frankrike år lifligt bekymradt i anledning af de tilldragelser, hvilka sett sin sullbordan i Orienten. E. Maj. har måst rusta sig. Dessa rustningar skola vidhållas. Utomordentliga Crediter hafva blifvit öppnade för att betäcka dem. i skola bedömma deras användande. Frankrike, i en ställning af väpnad fred och i fulla känslan af sin styrka, skall vaka öfver upprätthållandet af Europas jemnvigt och skall ej medgitva att den kränkes; sådant är det skyldigti den rang det intager bland Nationerne. och veridens lugn är dervid icke mindre intresseradt ån dess egen värdighet. Om försvaret af dess rättigheter eller af dess inflytande fordrar det — tala Sire, och Fransmännen skola uppstiga vid Er röst. Hela landet skall intet betänka sig för någon uppoffring. Nationens bistånd är åt E. M. försåkradt.? — Debatterne öfver 1 8. slutades så, att ett amendement förkastades deremot ett annat, såsom nästan ej skiljaktigt från förslaget, antogs. — Dernäst kom ordningen till 88. 2 och 3 (nya redactionen) dem Herr Guizot gillade. Herr Odilon Barrot yrkade en protest mot Londonska tractaten och rustningarnes completteran. de. Detta amendement hestriddes lifligt af HH. Guizot och Passy, och försvarades af HH. Thier. och Remusat; men förkastades vid voteringen. Ny: paragraphen antogs med stark pluralitet. — I stäl. let för 4 , rörande Spanien, föreslog Herr Pascalis som amendement: Vi hafva med alla våra önskningar, understödda af det upprigtigaste bistånd framkallat Spaniens pacification. Sjelfva intressera. de vid befästandet af dess constitutionella regering böra vi fortfarande vidtaga alla de åtgärder, som kunna bevara det från borgerliga krigets förnyande. Herr Guizot satte sig emot amendementet. — Vid Postens af a 5.. A 24A4A —