och handlar med öppenhet till ordnande af de änun begge Länderna emellan oalgjorda punkter, ete. etc. CC F3JJJ Stockholm. den 17 November 1840. Det som i detta ögonblick skulle intaga första rummet i mina meddelandena borde vara något om de anledningar, som jag i mitt förra yttrade vara förPanden, att allv arligare fråga var a bane, oin eu komplettering af Stats-Radet, som kunnat bidraga att minska der spännina emellan begge Statsmakterna, hvilken säkert nu kommer att atertaga sin kEralt. sedan det första stadium af strideu emellan Standstiementerna i representationssragan är utageradt. Men — jag maste uppskjuta dermed. Hemliga Utskottet har varit sammankalladt till i dag kl. 12 för att emottaga en kommunikation från Konungen, Kanske kan denna blifva det säkraste beviset på tiliförlitligheten af de tånkesätt som råda på högsta ort; och man torde kanske till följd deraf blifva bäst i stånd, att bedömma, om hoppet på eftergifter a konungamaktens sida är grundadt, eller om den liga har segrat, hvilken icke åsyftar annat än att aflägsna allmänna opinionen från all infiytelse, och att inom sin klientel qvarhalla den icåniug af de allmänna argelögenbeterna, hvilka enauthronomgifning alltid utöfvar, med eller utan plan, ofta med eller utan medvetenhet af den skefhet hrarmed den sjelf betraktar sakerna. Skulle föremålet för megdelandet, eudast direkt eller indirekt äsyfta, att förma Rikets Ständer till beviljande af medel, hvilkas fordrande under närvarande förhållanden, skulle på samma gang utvisa, att Regeringen misskänner sin egen oeh den närvarande representationens ställning till nationen, un kan man ock antaga, att all tanka på en förfndring i det gamla systemet är öfvergifven; och enhrar bör då kunna inse, hvad man har att vänfa sg, under den förhistring hrari landets alla Friuli harte angelägenheter sig nu befinna. Dock, då dessa dagar ändtligen måste utvisa ett resultat. bör man afvagta deras tilländalöpande för atl yttra en bestämdare åeigt angaende följderna, En förändring i den nuvarande Rådgifvarepersonalen år i alla fall oundviklig till följd af euskildta förhållanden — och det synes mig nåstan otäntbart, att man skulle kunna blottställa sig för, art ei genom komplettering af StatsRådet förekomma obehaget af 3 Stands måjliga beslut, att yrka en sådan. Sker detta, är det beklagligtris rillastor del att tillskrifra den kortsynta beredvillighet bvarmed personer. hvilka förut visat ett lifligt motständ till samma prineiper som ånnu följas, göra sig till medlare och negociatörer för bevilJarde af de anslag, som egentligen äro rörelsebrafien 1 opinionens strid med det gamla, ensidiga inet Ständers förhandlingar i Fördags och i voro al ingen hufvudsakligare vigt. Att Preete-ÅStandet icke vidtog nagot beslut ang. tillämpning al S. 107 emot nuvaravde radgifvare för StatsRadets bristande fulltalighet, var lätt att förutse: och att Adeln ej gör nagot deri, likaså. Men i morson lärer fragun om Skrifvelse till Kongl. Maj:t ang. sjelfva saken förekomma: och utgången deraf våses vara Oviss i Preste-Ståndet. Bonde-Ståndet afvör i morgon frågan om Banco-vinstens användninegs-at. Det tros, att det ej medgifrer dess öfveriemnande till Statsverkot; utan att Ståndet yrkar dess förblifrande under BancoStyrelsens dispo-itian. Det är äfven tydligt, att detta är det principenligaste; ty, ju större Bankens kapital-förmövenhet är i det ögonblick då Staten skulle nödgas anlita Bankens biträde för allmänna behof, in större kraft äger Staten då att disponera: under föruttättning, att det icke kan vara meningen att då uttaga kapitalerna direkte utur Banken, ntan endast att lata Banken betala ränta och amortissement å de försträckningar, som RiksgåldsContoret at inlåndska eller utländska kapitalister kunde upptaga. Det är dessutom af stor vigt, under närvarande penningebrist, att icke den i Länerörelsen befintliga Bancovinsten behöfver indragas, utan kan fortfarande der användas. Emedlertid arbetas myeket häremot af PrivatBankernas gynnare, ozktadt jag tror att de deri handla mindre välbetåukt. Shulle ej bågge Systemerna: Stats-Banksystemet och Prisat-Bankernas: få utveckla sig ohehindradt af dylika tilsställda förhållanden, uppstår förr eller sednare en reaction som i sakernas närvarande skick icke torde afgöras till dessa Bankers sördel. Constitutions-Utskottet har redan börjat arbetet med sammanjemuknings-nilatandet i representationsfragan. Efter all anlednirg underställer det först Ståuden , att medelst röstning i förstärkt Utskott agöra hufvndirögan om den samläldta val-rätten eller val Standss-vis. . Skeppa-Notiser, Brio. Elisabeth. Schale. hemma i Götheborg