Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 oktober 1840, sida 2

2 EN F Korrespondent-artikel. Till Redactionen af Götheborgs Handels och Sjofarts Tidning. Stockholm, den 16 October. I detta ögonblick kan man säga, att här 1ader en vindstilla i alt politiskt, ungefär sådan som vår midsommar tid ofta utvisar, da vinden vänder sig, Att liksom den vanligen plötsligt afbrytes af soistånds-stormarne ieke detsamma måtte inträffa här! Börsryktet om krig i vestern besannade sig ej; det var lätt att förutse; och ryktet ang. en allvarlig underhandling med Friherre Nordenfalk om bildandet af en ny ministere, visar sig lika litet grungadt. Det synes saledes, som vore det hvarken Ornarnes eller salkarnes tid; men om derföre Svenska llönsgumman kan lika trankilt un som förr sjunga sin gamla visa, torde vara osäkert. Galliska tuppen är. som man vet, en svär förtörare — och ban tyckes redan spånna vingen för den fria hönan. Emedlertid kunna vi under det ögonblickliga lugnet skada omkring oss. huru det ser ut med riksdags-sakerna. Nästa Onsdag förekommer Representations-frågan i alla stånd. Att yttra någonting bestämdt ang. de säkert 3 om ej 4 olika meningar, som komma att såsom Ständens serskilta tankar återremitteratill Utskottet, är omöjligt, emedan intet Stand ännu haft öfverläggningar, inom sig; och de allmänna, ä Riddarhuset, på sått jag redan anmärkt, hafva icke varit så anordnade, att annat än enskildta meningar kunnat uppfattas. Men jag skulle tro — eller rättare — jag hoppas, att Borgareoch Bonde-Standen. ehuru med skiljaktiga asigter i nagra detaljer. sluta sig till samsäld ta valrätten och enkammar systemet: och sedan må Adeln och Presterna gerna vidhalla Standsvalsättet samt tvakammar-systemet; ty då blifrer alltid genom förstärkta Konstitutions--Utskottet, ett förslag hvilande till nationens begrundande och nästa Riksdags afgörande, som lofrar att sammanhalla opinionen i denna stora fråga. Om ej genast. kan man atminstone då snart, vänta sig måjligheten att tillvägabringa en mera tillfredsställande national-representation än den närvarande. Borgare-Ståndet synes gilla Constitutions-Utskottets hbnfvudprincip, blott att en större andel i representationen blir åt Ständerna betryggad: och Bonde-Ständet skiljer sig hufvuds-akligen blott deri, alt det yrkar borttagandet af de inskränkningar i ralrättens utöfning på landet, som skulle betaga de nn röstberättigade deras rätt. Ännn har ej Stats-Utskottet vidtagit någon åtgård, med de genom Adelns och Presterskapets sjelftagna veto mot de andra Ståndan. inhiberade röstningarne i Stats-reglerings-siagorna; men nran tror, att det snart sker. Utan tvifvel bör förstärkta Utskottet rösta, utan afseende på de förstnämnde Standens beslut: eller ock mäste alla de anslag som på detta sätt icke blifva afgjorde, utgå ur RiksStaten. Bevillnings-grunderna äro nu afgjorde i Stånden, med undantag af frågan om personeila bevillningen. Tull-berildlningen är äfven på god väg. att snart komma ifrån Utskottet; men förslaget till Tull-Taxa är ej tillfredsställande. I anledning af denna sednare angelågenhet bör jag nämna, att ett litet arbete i dag utkommit i bokhandeln, hvari den Argusi-ka omarbetningen af Lists uational-ekonomiska -krifter erhållit en cälförtjent och i många afscenden sakrik kritik. Den bekante f. d. Utgifvaren får således nu äter att tänka på. i den vägens han har en tid egnat sig åt bemådandet att villa bort representationa-frågan. Lika-om han, då vårt myntväsende behöfde ordnas. sökte blanda bort korten med sin djupsinniga lära, om mynthestämning utan realisation, ställer han nu fram familjens och kommunens reorganisation såsom ett föreggende vilkor för national-representationena. Horn det skall gå till, säger han väl ej; men han vill förmodligen göra familjen mera kommun, och kommunen mera samiliere. Vivent les sots! — . 8 — — — LL