Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1840, sida 1

Augusti (Se Banko-Utskets N:o 57. ang. utsedde 1lo4 Maj:t äskade Hemliga Utskot ge Riks-Stånden d. 12 Aug. i sh Akgjorda Utskots-låetänkanden. KonstitutionsUtskottets Memorial N:o 20, med förslag till åndring uti Regerings-Formens 35 8. (ang. förändrade benämningar å åtskilliga Korpger och Embeten, som omförinälas bland de i näinnde 8. uppräknade förtroende-sysslor). Antogs till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag af Ridd. och Ädeln samt Preste-ståndet d. 5 Aug., af Bonde-ständet d. 8 samt af Borgare-Ståndet d. 12. Banko-Utskottets Utlåtande N:o 51. i anl. af väckt motion om belåning af kolonialvaror vid llandelsoch Närings-Diskonten i Götheborg (afstyrkande); bifölls af Bonde-Ståndet den 29 Juli, af Ridd. och Adel d. 1 Aug., af Preste-Ståndet d. 5, samt af Borgare-Ståndet du 122. N:o 54. i anl. af Presteoch Borgare-ståndens återremisser af serskilda punkter Uti Utskottets under N:S 29 äåfgifna berättelse om Bankofullmägtiges åtgärder och förvaltning sedan siatförflutne Riksdag; lades till handlingarne af Borgare-och Bonde-Ständen d. 29 Juli, af Ridd. och Adeln d. I Aug., samt af Preste-Ståndet d. 56. Allm:. Begv.och Ekonoiie-Utskottets Betänkande N:o 63; ang. väckt mötion om förbud för utländske hit till landet ankomne Läkare att här stådes praktisera. utan att hafva suligjort de prof, som för ett sådant ändamål äro föreskrifne (äfstyrkande); bifölls af Ridd. och Adeln samt Bonde-Ständet den 25 Juli; af. Borgare-Ståndet d. 29; och af Freste-Ständet d. 5 Aug. D:o N:o 65, i anledning af väckt motion, att Advokat-Fiskalerne i Rikets Ilofrätter och Kollegier måga upphöra att vara beroende åf de Embetsverk, vid hvilka de äro ahställde (afstyrkande); Bifölls af samteliga Riks-Stånden nyssnämnde dagar. . i D:o N:o 67, rörande väckt motion om Roeskild: ska fredsfördragets öfversättande på Svenska språket och dess utgifvande från trycket (afstyrkande); Bitölls af samtelliga Riks-Stånden nämnde dagar. D:o N:o 69. i anledning af väckt motion om en föråadrad organisation af. Kongl. Sundhets Kollegium (afstyrkande); Bifölls af samtliga Riks Stånden näåumnde dagar. D:o N:o 70, ang. våckt motion om förändring af grunderne för befordringar inom Preste-Ständet (afstyrkande); Bifölls af Bonde-Ståndet det 25 Juli, af Borgare-Ståndet den 29, af Ridd. och Adeln den I Aug., samt af Preste-Ståndet den 5. D:o N:o 71; i anledning af väckt motfon om förändrade föreskifier i afseende å utnämnande af Kyrkoherdar vid Regala Pastorat (afstyrkande); Bifölls af Ridd. och Adeln samt Bonde-Ständet den 25 Juli, af Borgare-Ståndet den 29, samt af Presteståndet den 5 Augusti— D:o N:o 72 ang. väckt motion att hälften af Eeclesiastik-Staten måtte indragas (afstyrkande); Bifölls af Ridd. och Adeln åen 25 Juli, af Borgareoch Bonde-Stånden den 29, samt af PresteStåndet. den .5 Angusti. Dio N:o 73, i anledning af väckt fråga öm ut: vidgning af Calmare Stift (tillstyrkande); Bifölls af Ridd. och Adeln den 1 Augusti. men afslogs af Bonde-ståndet den 22 Jali, af Borgare-Ståndet den 29, samt af Presteståndet den 5 Augusti ÖUtarag ur Konstitutionsutsk. nyligen utkomna memorial N:o 38. angående Nationalrepresentationens ombildningg. i a) att Utskottet. efter mogen pröfning, ansett sig böra i sitt förslag utgå från den förutsättning, att Svenska nationalrepresentationens fördelning på fyra kamrar upphör. b) att Utskottet altså ånser frågan böra blifva? bör två-kammar eller enkammar-systemet låggas till grund för en ny bildning af Svenska Folkets representation? Pen c) att Utskottet. (som förklarat, bland annat, att Utskottet fästat synnerlig uppmärksamhet vid Norge och tror sig dertill åga goda skäl: både stamfrändskapen och den politiska föreningen mäste gifva de inrättningar, hvilka Norska Folket anser sig hafva att tacka för sin lycka; ett särskildt infresse för oss: den mängd af stadganden, hvilka Norska Grundlagen utur vår upptagit, bar redan vidat sig väl kunna stå tillsammans med de från tårta afvikande grundsatser, hvilka Norges Grundlag i öfrigt innehåller: Norska Folket har; genom dessa stadgandens upptagande och Utskettet skulle vilja tillägga, äfven genom likheten mellan de af 1809 Års Const.-Utsk. uftalade och de i Norska Grundlagen hyllade grundsatser för Representant-valen, redan, till ett närmande mellan Folken, hanat en väg, på hvilken det Svenska, såvidt som det; utan