uppoffring af egen nationalitk. kan ske, säkerligen bade vill ock kan gå BrödraFolket till mötes; och slutligen har Norska Folket funnit ett slags medelvåg, på hvilken det med Enkammai-Systemets fördetar verkl. lyckats att förena åtmistone en af tvåkammar-systemets, neml. förebyggande af förhastade beslut.) — antagit: att Svenska Folkets till RNiksdag församlade Representanter må bilda en enda kammare, hvilken för vissa frågor delar sig i tvävne, som särskildt öfverlägga och besluta, men, när deras beslut räka i strid, sammanträda, för att asgåra de omtvistade punkterne. d) att Utsk. (— efter framställde frågor: af hvilka element denna Kammare bör sammansättas? eller hvilka böra deruti såsom Svenska folkets representanter inträda? och huru böra de dertill utses?; och efter framställning jemväl af den sats, aft för närvarande gifres tre olika grunder för representationsrätt; neml. Börd, Embete och Val; åeraf, på anförde skål, återstod blott en, neml. Val, som Uisk. för sin del anser böra utsträckas derhån, att ingen hädanefter; ntan särskildt val, bör i nation. repres. vinna inträde), — derföre vågat till Grundlagsenlig behandling framlägga ett förslag, som utgår fren den grundsatts: att Riksdagsmanna-valen må. ske-samfsällt af alla valberättigade inom de Distriet, som komma att bestämmas, med förutsändning af denhkuka, att de egenskaper, hvilka hår sökas; åäro, jemte den hos alla förutsättliga goda viljan,. insigt och oberoende, vidare e) att Riksdagsmanuaralen böra blifva medelbara och förrättas genom valmän, hvilka de valbeättigade äga utså, Sedan Utsk. härvid åberopat redan anförde skäl för detta tillstyrkande; men med tillägg, att nägra anmärkningar vore att göra, rörande de vådor, hvilka uphäfvandet af de nuvarande skiks-Ståndens serskilda valrätt förmenas kunna för det allmänna medföra ; så öfrergår Utsk. till en lyckligt genomförd motivering at berörde anmärkningar med afs. på hvartdera af de 4 Riks-Ständen; hvarefter Utsk. yttrat: att Utsk. i dessa korta anmärkn. erkänt det för sin tid sanna i Standsvalprincipen, och anser felet ligga deruti, att Ständen ha glömt, att deras betydelse med tiden undergått förändringar , hvilka bordt motsvaras af förändringar i Representations-rätten. För att undvika detta fel, har Utsk. sökt att gå tillbaka till så allm. grondförhällanden, att deras fastställande, såsom grunder för valrätt, icke hindrar, att alla de förändr., hvilka inom dem, i Staten eller det borgerliga sambället, framkallas af den rastlöst ilande tiden, kunna, utan att Lagen derföre behöfver ändras, åstadkomma en motsvarande ändring i valrätt. Såsom sådane grundförhållanden har Utsk. ansett Yttre och Inre förmögenhet, eher Egendom och Technisk eller vetenskaplig bildning, använd i yrke inom det borgerliga samhällets spher, eller för Sätsändamaäl utom, eller i offentelig tjenst. — Och är det i fortsättning af denna förtjenstfulla utveckling af ämnet, som Utsk. slutligen förklarar, att det på dessa grunder söreslagit Åf att villkoren för valbarhet böra blifva deamma, som för valrätt, i alla andra afseenden, än det på aldren. (Hvad denna angår, har Utsk. trott, att ingen, hvilken icke får vara förmyndare, bör kunna i Riksförsamlingen vinna inträde. Likaledes har Utsk. trott sig ej böra göra bofasthet inom Districtet till villkor för valbarhet.) g) att Svenska Rikstörsamlingen må utgöras af 250 Ombud.