Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1840, sida 1

s:::mnmnmi:n:znn:3n1..t — — — Österrikes, Stor Britanniens, Preuasens och Rysslands General Consuler.? Innehållet, (hvari yttras, att det vore öfverlemna sig åt en bedräglig förboppning, att tro ännu på möjligheten af en förändring eller modification af villkoren uti Conventionen at den 15 Juli; — äfvensom att räkna på hjelp utifrån.) åsyftar att förmå Mehemed Ali att foga sig efter de 4 Makternes beslut, — Att den intet verkat, är redan kändt; — i oo D Det berättas att Ryska ångfartyget, som från Constantinopel blifvit afsändt till Sebastopol, skall öfverfört befällningen för Ryska Escodern att begifva sig till Medelhafvet, för ätt agera gemensamt med Engelsk-Österrikiska flottan. — Af bref från Corsu erfar man, att Lörd Commissgrien Sir Howard Donglas, genomseglat de Norra Öarne och tagit 2 af uem i besättning i Drottningens af England namn (7?) Engelsmännens occupation af dessa öar afser undertryckandet (Siecle säger: understödjandet?) af en resning i Albanien till Wehmed Alis förmån. Stor rörelse bland befolkningen märkes redan. Uti Königswarth skall beslutet stadnat dervid, att Constantinopel och Bosporen helt och hället skola lemnas oberörda af Ryska vapnen, men att Ryska trupper skola framrycka i Lilla Asien ifrån Sinope. — Denna skyndsamhet att verkställa Londons tractaten innan ens ratificationerna derå blifvit utvexlade, uppgifves hafva till orsak ett i tractaten faststålldt villkor, föreslaget af Ryssland; som lifrats af önskan att sätta, så snart som möjligt, en gräns för de differencer som föranledt tractaten. Londons Morning Herald påstår sig från säker auctoritet känna 4 hewliga artiklar, som skola vara Julitractaten bifogade, och innehålla följande: 1) en Rysk arme6e skall, om det erfordras. beordras till Lilla Asien och så uppställas att den betäcker Constantinopel. Dardanellerna och Bosporen åter förblifva slutna för alla nationers krigsskepp. 2) Iljelptruppar (naturligtvis Ryska) skola ega tillstånd att komma till Constautinopel, men böra återkallas så snart de ej längre behöfvas. 3) Dessa truppers styrka fastställes af de allierade genom gemensamt beslut. 4) Porten och StorBritannien bemyndigas att börja sina operationer mot Mehmed Ali, äfren innan ratificationerna utvexlas. — Ministeriella Sun förklarar dessa uppgikter för incorrecta, men medgifver att tractaten har hemliga artiklar; den later förstå att de handla om en insurrection i Italien och annat sådant som Diplomaterne torde hafva ansett icke nyttigt att kungöra. Villkoret om Dardanellernas tillslutande håller Sun för orimligt, då Engelska Regeringen sjelf protesterat deremot vid tractaten i Chunkiar Skelessi, och då sjelfva händelserna ofelbart skulle göra en sådan hemlig artikel känd. — Imellertid öfverensstämma Morning IIeralds 4 artiklar alltför väl med och förklara fullkomligt Commodore Napiers förfarande vid Beirut, och gifver ledning till att rigtigt värdera regeringsorganen Pariser Constitutionnels framtvungna yttrande, dess enfaldiga förmodan att Commodoren skulle vågat liandla utan order i en sak af så omätlig vigt. — Constitutionnel medgifver för öfrigt nu sjelf att Kung Leopolds bemedlingsförsök i London varit fruktlöst. EL Engelska Torybladen antaga att Insurrectionsförsöket i Syrien kommer att slå felt. Dereinot yttra Chronicle och Globe. att Constitutionnel hufvådsakligen har rätt; då den såger att Mehmed Ali bedt om Frankrikes bemedling; men det bör så förstås, att han gifvit efter för de föreställningar dem Grefve Walewski gjort honom på Franska Cabinettets vägnar. De förmodas hafva bestått deruti, att Frankrike icke understödier honom, såvida det ej får hans fullmakt att till hans bästa underhandla.? — Frankrike torde, enligt Temps, finna Österrike föga benåget, till att försöka lyckan af ett krig; bladet påstår till och med, att det redan börjat negociera med Frankrike i åndamål att förebygga hvarje krig i Europa, men att det med detsamma yttrat sin önskan att Ministeren måtte underlåta att före vanliga sessionstiden sammankalla Kamrarne. Temps säger att Franska Regeringen skall hafva svarat, att den vill hafva sin fulla frihet att besluta och handla, ehuru den icke har för afsigt att afvisa en annan Regerings goda bemödanden. ; HJIISHHAHCHLJJOHM.