Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1840, sida 2

lig t patentet, och de styckade delarna utetälldes till to kning. i Lördagen den 16, på morgonen, utletades ett litet parti torf-kol. som befunnos någorlunda, ehuru ej fullkomligt torra, för att dermed anställa ett smidesförsök vid klensmeds-härd. Sedan bränslet blifvit fullkomligen antändt i härden, inlades 2:ne jernstänger af Å tums fyrkant. Då dessa antagit vällhetta, sammansattes de på vanligt sätt, hvarvid anmärktes. att vällhettan icke allenast fullkomligt svarade emot, utan snarare öfverträffade den, som vanligen åstadkommes af träd-kol. Samma dag, på eftermiddagen, företogs ett nytt experiment i samma härd, med den andra, något mot den första varierande tillblandningen, men lika med denna, bestående till mer än hälften af bränntorf. Man drog i betänkande, att nu anställa försöket med detta bränsle, såsom beredt samma morgon och hvilket ännu icke hade hunnit torka; men efter verkställd antändning inlades i härden en jernstång af 114 tums fyrkant jemte ett stycke brännstål, som efter antagen fullkomlig vällhetta, sammansvetsades, hvilket skedde med mer än vanlig lätthet, utan minsta gryning af stälet. som förut, af samma stycke taget till hetsning med trädkol hade förhallit sig yri. Sedermera inlades ett stycke gjutstäl, jemte en jerntenn, hvilka stycken likaledes sammanvälldes, då den oväntade omständigheten inträffade, att gjutstälet kunde hetsas och behandlas, som vanligt brännstäl, utan de olägenheter, som eljest vanligen visa sig vid denna grannlaga behandling. Efter afhärdning och uforytning. befunnos båda stålsorternes brott-yta hafva den vanliga texturen. Särskilta omständigheter att anmärka i öfrigt, äro; att sand icke behöfdes för vällningen; att elden syntes skarpare och mera hvit, än den af trädkol, och brann med mindre låga; att slagg väl flöt på jernet, men som mera skyddade det för förbränning, än förorsakade någon olägenhet å sielfva jernet. Experimenterna komma att fortsättas och deras meddelande att ske.