Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1840, sida 1

— ——— —————————————— och att det handlar om intet mindre ån om S:t Jean dAcres belägring: — att Engelska Patlamentet blifvit sammankalladt. Till allt detta säger Constitutionel, att den tror sig hanna försäkra att intet af alla dessa rykten är grundadt, och att Regeringen eljest visst ej ett ögorblick dröjt att meddela så vigtiga tilldragelser. — Ehurn ministeriel får man blott varsamt sätta tro till förklaringen. Rimligaste tviflet på ryktena från Levanten torde vara; att svårligen nagon åtgärd vidtages mot Mehmed Ali; innan, först, Londonska Tractaten blifvit ratificerad i tillbörlig form, och dernäst, uppmaningar till honom blifrit gjorda. General Lamoricigres hastiga resa till Algier har gifvit anledningar till flere gissningar: Som inan mäste göra sig beredd på att England skall bringa Kejsaren af Marocco till att upptråda mot Fransmännen i Afrika, så förmodas att Generalen har uppdrag rörande åtgärder som skola vidtagas för detta fall. i Bref från Tripoli skildra Bejen såsom i den brydsammaste ställning. De Arabiska stammarne inne uti landet fortfara i sitt beständiga uppror mot Turkarne, och hafva öfverlagt om sättet att tvinga Porten att utnämna en landets inföding till Pascha. Erhålla de ej detta; så är det sannolikt; om ett krig utbrister mellan Egypten och de Allierade, att Tripoli tar parti för ViceKungen. Mycket folk derifrån befinner sig redan i hans tjenst. HANOVER. Kr ljanorer, den 19 Aug. Kungen inträssade här i gar: det säges för att presidera i en vigt ig consil. — Friherre von Seliele befiuner sig på sin landtegendom: betitionet i betydlig inångd, möt nya Constitntionen, hafva inlupit; men de hafva blifvit gjorde fruktlöst. — Flere Corporationer hafva följaktligen numera dels vid Förbandsdagen i Frankfurt ingifvit Protester deremot, dels beslutit dylika. Frankfurt, den 14 Aug. Prins Bernhard af Solms-Brannfela. Kung Ernsts stjufson, inträffade här den 12. Man anser denna resa, sedan Constitutionen i Hanover nu är kungjötd, hafva sammanhang med denna angelägenhet. i ORIENTEN. Constanfinopel, den 29 Juli. Ytterligare underrättelser omtala äfvenledes den. commpiott mot Starllerrens Hf. hvilken skall blifvit upptäckt: men tillägga att allting består i rykten. Intet po! tiskt är kändt, och ivånga tro att alltsamman är en unpsatligt i omlopp satt berättelse, ämnad att förbittra. Folket imot Chosrew, som vÅl Är törvist men hsars återkomst dock af flere befaras; och denna fror man sålnnda göra omöjlig. Grekiska Charg dAffaires har till Utrikes Mini-tern Reschid Pascha öfverlemnat en note, hvaruti Grekiska Regeringen förklarar, att den ej kunnat ratifsicera den mellan begge Staterna cen 3 Mars slätna Tractaten. men att den icke skall dröja att i Herr Christides person sända en ny underhandlare till Constantinopel. Härpå skall Reschid Pascha i korthet hafva svarat, att Porten måste afstå från bvarje ny underhandling.? — Derpå följde de redan kända ätgärderna mot Grekerna härstädes; och sedermera lär totalt förbud iara utfärdadt mot Kustsartens iäkande genom fartyg tillhörande Grekiska underskter. Här omtalas att insurrectionen på Libanon skall ånyo utbrästit, åtminstone partielt. Constantinopel, den 6 Augusti. Sedan i förrgår har Lord Ponsonby kännedom om den i London afslutna tractaten. som af Porten ned mycken tillfredsställelse upptagits. — Genast då depecherna om tractaten ingingo till Lord Ponsonby, meddelade han Amiral Stopford befallning att straxt, med hela flottan, begifva sig till Kusten af Syrien. Grefve Pontois är rappellerad och afgår med ett Franskt sfungfartyg. Haidar Pascha har blifvit afsatt från sin befaftning såsom Commendant i Dardanellerna, och Izzet Mehmet Pascha, känd såsom Varnas försvarave, har blifvit utnåmnd i hans ställe. Berättelser sprida sig här oförmodadt, att insurrectionen skall ånyo utbrustit i Syrien. Egyptiska trupparnes framfart uppgifees sasom orsak, och bekräftas från flera hall. Amiral Napier har skyndsamt begilvit sig till Tripoli för att göra slut på blodsutgjutelsen. — I dag har Grefre Pontois emottavit, af Franska Handel-eorpsens i Beirut Deputerade. en skrift af den 80 Juli. hvari de anhålla om Franskt beskydd mot Egyptiernas väldsamheter. 5 å 6000 Albanesare hitväÄntas ytterligare i dag. Dagen då mordförsöket mot Storlserren gjordes, uppgifves hafva varit den 28 Juli; det berättas nu ma följande sått. Turkar skola redan 14 dagar örut hafva bearbetat Reschid Paschas. Utrikes Mini te ns — Gondolicrer som åro alla. Greker, för att rödja Paschan ur våägen: men dessa vägrade och