Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 augusti 1840, sida 1

randet af all annan ståndsskilnad, ån den sann förtjenst skänker. Fortsara folkets ombud att med ifver arbeta derpå, åsidosättande all sjelfviskhet, skall ervacrde af detta mål påskyndas. Brukspatronen bör dä likväl, som Rikstlagsinah glömma, aft ban är brukspatrov, och ej, som den eljest store patrioten Petre, begära 100 proCt uttörseltull för Tackjern; Bonden bör ej sätta värde blott på jackan, utan tro, att ett odalmanvahjerta äfven kan sla under fracken; Presten ma ej yfvas öfver lärdom, ånnu mindre öfver inbillade töreträtlen hos sitt stånd, adelsmannen bör ej vilja skilja sig från folket, handtverkaren och fabrikören ej vilja att andra skola skatta till hans lätja och bristande industri, styrelsen ej vilja framtvinga för landet onaturliga yrken på de nåturligas och på det allmännas bekostnad, nej, med ett ord. alla böra blott sträfva derefter att i ordets skönaste bemärkelse vara Medborgare. Utom en och annan större fråga, som vi förs behålla oss att framdeles behandla, såsom Bränvinsbränningen m. m. hafva ännu ett par händelser visat sig värde all uppmärksamhet; Den ena är Konstitutionsutskottets förslag att indraga biskopslönerna vid deras närvarande innehafraleafgäng, den andra hsemliga utskottets sammankallande. Det förra möter vål oöfrervinnerliga hinder, så klar också nyttan och riktigheten deraf vore, som vi äran, deles närmare vilja utveckla; för det senare har man allt hopp; genom de gjorda valen, ehuru en och annan Saul, t. e. Bisk. Heurlin , kommit ibland profeterne. Valen till Bankooch Riksg.-Contorsfullmäktige sakna ej heller sin märklighet.