lagarne. — Lordernes amendementer till Irlär dska Nunicipalressorn.-Billen blesvo definitist antagne. Morning Post påstår att Prins Ludvig Bonapartes sörcsag varit en plan. af Ftochjobbers, hvari man fint förstått inleda Prinsen, och ändamålet att verka derhän att fonderne skulle falla. — Enl. Morning Chronicle skall Prinsen medhaft betydliga summor, såsom 4 fat med 40-francs-stycken och vexlar på Paris för 20,00(0 E. Samma blad och Standard hafva underrättelser från Boulogne af den 7 på morgonen, att staden var lugn, men att Nationvalgardet sortsor att patiullera. Fiere personer, misstänkte att vara Napoleonister. voro arresterade; 49 af Prinsens följeslagare voro jemte honom i säugelse (utom besättningen på ångfartyget ;: 7 äro skjutne eller dronknade. Prinsen skall efter sin arresterirg hafva sägt till Mairen: Ål dag ropar folk visserligen Lefve Kungen! Men om ett par dar skola de ropa: Lefve Kejsaren — Morning Post har noticer från Calais, att underrättelsen om händelsen i Boulogne der förorsakat icke ringa uppstandelse, och att stad.us porvar blefvo genast stängde. Äfven der, såsom i Bons ogne, spridde sig det absurda rybtet om en nära örestående landstigning af Engelsmäunen. I Ui.derhaset begärde i går Herr Hume framläggandet af Quadrupel-tractaten, det Lord Palmerston be-tridde, men lofvade att så snart ratificationerna blifvit utvexlade lemna Huset del af den. Under debatten yttrade Lorden i att Regeringen sätter störs sta värde på bibehallandet af allianeen med Frankrike, säsäl som af allmänna freden; — att Engelska auctoriteterna varit utan all del i Syriskha uppresningen; — att England aldrig garanterat, Syrien åt Paschan af Egypten: — att Syriens förlust vore för Turkiet törlusten af en tredjedel af dess området — att det i sådant fall mäste söka främmande heskydds — att detta endast kunde lemnas af Ryssland. hvilket vore att göra detta sednare till Portens herre; — att detta vore den påföljd just iman velat undvika, men att Lorden ej kunde yppa conventionens stipulationer; — att. till följd af dess afslutandes Ryssland ingått en öfverenskommelse innehållatde, att Scparatfördraget i Unkiar Skelessi. mellan ikys-land och Turkiet. är upphåfvet.? — Frankiike (förklarade Lorden vidare) bar, då dittils man ej kunnat blifva ense om medlen? att slita Orientaliska frågan, 2 eller 3 månader före nu slutna Conventionena underteknande. erhåällit sig meddeladt förslag till en dylik. i enlighet med Frankrikes syften, men det har, efter 2 månaders öfverläggande. appgifvit sina skål att iche ingå på den; — Makterna beslöto då. såsom de för Frankribe förklarat , att sanimanträda för att bringa conventionen till verkstsillighet: — hvad formen angär, så har tractaten blifvit Frankrike tills-änd 2 dagar efter undlerteknandetå. utan, att dermed dröja till dess den blifvit ratificerad. — Dessutom sade Lorden sig hysa inga sarhagor för Frankrikes steg, och hysa öfrertygelsen att. när tiden kommer, Regeringen skall sramstå sallkomligt rättsärdigad. — Herr Hume återtog derpå sin motion. Franska Tidningar begagna ordet confederation. i det de omtala 50 comiteer som i 50 Engelska ståder skola sormerat sig och dagligen ökas. för att medelst offentliga församligar i första hälften af Angusti, tillvägabringa ett nationeli ogillande af Palmerstonska politikern. HANOVER. Hanover, den 3 Aug I dag emottog Kungen af Ständernas deputation deras tacksågelseadresse för Kungliga sanetionen å den upa Constitutionen. som den I Ang. blifvit offentligen kungjord. Äfven Thronföljaren har onderteknadt detta opus. En egenhet är att sanctionen är skrifren på papper (icke pergament), samt contrasignerad af Herr von Scheele allena, hvaremot Kronprinsens accession år legaliserad af Kungen, Cabinetts-Ministern. öfriga Cabinests-lLedamöterne, och Departemenis-Ministrarne. — D. 1 emottog H. M. adresser i helt annan syftning af Hanorers Stads-Magistrat, från Borgerskapets Föreståndare i Celle; sedan har kommit liknande med dessa, en petition från Stadens anctoriteter i Hameln, en fran desamma och Borgerskapet i Osnabräck. IIOLLLND. Haag, den 4 Avg. I dag bar Konungen medelst ett tal öppnat General Staternas Session, på hvars arbeten landets framtida styrelse i så hög grad beror. Klagomålen mot Gonrerneuren i Luxemburg, Herr von Hassenpflug, öka sig, så att Konungen sett sig töranläten hitkalla honom för att förklara sig. Ej blott inbyggarne, utan till och med anctoriteterna, beklaga tig öfver faus aristocratiskt högmodiga sätt att vara och omilda stränghet. som visat sig älven i anordningar som, lindrigt sagdt. varit utav ändamål, I trakten af Rotterdam har utskyldernas tyngd. som fördyrar lisemedlen, ånyo haft en bedröflig följd. i det 1200 arbetare gjort en uppresning, föranledd af dess