juste-milien politik. om ej segrar. åtminstone lägger band spa en kraftfullare. Det synes som om man i Frankrike sätter förhoppningar till Oppesiticnens anfall i Engelska Parlan-entet, på Lord Palmerston; det vissa år, att ocktadt Preussens och Österrikes kända ratificationer (och den Ryska lär icke dröja) Syriska Insurrectionens dämpande helt och hållet ändrat ställningen. Men ehvad som händer, år stor fara att. som en följd af den orubbeliga Tankan, Frankrike kommer att förete för verlden, det vidunderliga, löjliga och förnedrande phenomenet, af en Stat — Europas intrinsekt starkaste — som hvarken allvarsamt söker leda, utan tvertom passivt afbidar händelserne, — som, att döma af hvad hittils skett. intet hindrar. intet beifrar, — och som drifvit missaktning för sig sjelf och oskichlighet ända derhän, att öppet förklara att man vill halva fred för hvad pris som helst.? Ocksgå vore det en ännu större oskicklighet af de öfriga Makterne. om de ej vågade allt mot ett Cabinett, af hvilket de ej böra vänta ett canonskott. Eu artikel i Messager, ämnad att vederlägga opinionen om Kungens ovillkorliga fridsamhet. är så lamt författad , att den blott förrader verkligheten. — Ryktet om Kamrarnes sammankallande till September — det steg som vore bevisande — motsäges nu tämligen allmänt. — Ett annat deremot omtalar conferencer mellan Herr Thiers och Americanska Förenta Staternes Charge dAffaires i Paris, hvilken skulle haft till föremal en alliavce mellan Frankrike och Republiken (5) En diversion skulle derigenom vinnas i händelse af ett sjökrig: och. i alla fall en bemedling till biläggande af tvistigheterne med lzuenos Ayres, detta af från förra ministeren fostradt af den orubbeliga tankan, som visat sig alltid krigisk — mot de svaga. Vid Fontainebleau kommer äfren 1 år att formeras ett läger: det blir på 25,000 man, och Hertigen af Orleans för öfverbesålet. Amiral Duperr har d. 5 afrest för att öfvertaga högsta befälet öfver de 3 förenade franska Escadrarne i Levanten. I Havre förekomma redan assurancer mot Krigsfara, dock till ytterst låga premier (4 procent). Tre vid Utrikes ministerinm anställda högre embetsmän hafva på ett par dar algätt med depecher till Berlin och Wien. Förmodligen inväntar Herr Thiers svar f.ån dessa begge Cahinetter, innan han vidtager alldetes afgörande mätt och steg. Den 5 på aftonen ingick underrättelsen att Osterrike och Prens-en ratificerat Londonska tractaten af 15 Juli. Verkan häraf var en panisk skräckoch berättelserne öfver London säga, att en mängd fallissementer i följd deraf inträffat. Herr Teste bar afgått med depecher till Marskalken Soult. Det såges att Herr Thiers erbjuder honom, jemte Krigsdepartementet, Conseil Presidentskapet, och behåller sjelf Utrikes Arenderna. I närvarande omständigheter tror man att Mariskalken åsidosätter sin personliga obenågenhet. Jemte Herr Gnizotåmna sig Ministrarne till Kungen på Eu, der sannolikt dagens vigtiga fråga blir deciderad. — Hvad inflytande Endvig Bonapartes proclamation kan hafva på Herr Thiers ställning, blir intressant att erfara: Herr Thiers blef ju af Prinsen förordnad till hans Conseil-President! Dagens sidningar meddela några sparsamma un. derrätteker om tilldragelserna i Bonlogne vid Prins Ludvig Napoleons landstigning. De gå till den 6 kl. 94, telegraphe. men såga blott i korthet. hvad vi redan (öfver England) meddelat. Prinsen bevakas på slottet i Bonlogne. — I Paris berättas att de 50 grenadierer han medförde, blifvit honom från Paris tillgända, hvardera försedd med 500 franchandpenningar: att de blifvit. utan kännedom om planen (2) från Boulogne öfserförda till England. der uppklädda i gamla Gardets uniform. Vidare säges, att Prinsen skall af Lord Palmerston erhallit penningar; men denna beskyllning (om den är ogrundad) torde härleda sig från den uppgiften, att Prinsen haft en audience hos den Engelska Ministern för några dar sedan. — Andra berättelser — naturligtvis kan ingen dylik garanteras — säga att Lord Palmerston, äfven att Herr Guizot, gjort Franska Regeringen uppmärksam: men — frågas då — hvilka försigtighetsmått voro i Frankrike mot Prinsens invasion vidtagne? — Vidare förmäler ett rykte. att expeditionen skall, genom skickliga manörrer, af Franska Regeringen sjelf vara tillställd och Prin-en sockad att företaga den. — Enl. Constitutionnel skall Överste Vandrey den 6 blifvit arresterad i Paris. Visitationer hafva fruklöst skett hos Redactionen af tidningen Capitole. — Ett Beursrykte är. att Franska Regeringen af den Engelska erhållit kännedom om Ludsig Napoleons förehafvande. ENGLAND. London, den 8 Aug. 1 går tillkännagaf i Unlarhuset Herr Villiers att han ämnade i början a