Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1840, sida 1

———————————7—7—222222 QO— —A—— —— — — —nBg— na, Baskiska mössan, och derföre ansågos för Carlister. Det slutadesnart, men med oro emotsags der underrätteker från Barcelona. Sista truppen af Carlister har numera, under Benet Tristany, oskså anländt till Frankrike. NORRA AMERICA. FE Staten Pennsylvanien bar nu mäst tillgripa den, utväg till sina financers räddning, den hittills behofvet ej qåhallat, men den också Folkets Representanter knaj pt vågat vidtaga. då, sem en följd af det missnöje atgården kon mer ofelbart att väcka, de ej kunna undga att — ehuru obilligt — dertöre få lida: atminstone kunna de väl icke påräkna att blifva återvalda. Legislaturen i Pennsylvanien har nämligen först af alla inledt Staten i betydlig skuld-ättning, genom upptagande af räntedragande statslan till understöd för canaloch jernvägs-anläggningar, som varit och förblifva alltid problematiska i anseende till den afkastning de kunna gifva, fastän för rörelsen fördelaktiga. Lyckliga omständigheter hafva hittils gynnat Unicnen; men tiderna hafva åndrat sig. så att till ex. ingen utdelning, Staterne imellan. at Unious-skattkammarens behallningar längre kommer dem tillgodo. Beskattning måste alltså tylla statsbehofven. De Norra Staterne komma utan tvifrel att underkasta sig samma tunga; men nan väntar ej lika benägenhet af de Södra och Vestra. Att de Staters credit och, genom återverkan, sjelfva dessa Stater ej komma att vinna, som icke göra ansträngningar till sina financers upprätthallande, är gifret; Pennsylvanien bar ov brutit den hittils obetiädda banan 3; sedan Gouvernevren sanctionerat beslutet är det nunera lag, och begge lagstiftande Husen hiafva derjemte, i förlitande på lagens helsosamma följder, stadgat den -nara aterbörjan af Banhernes betalningar i meta liskt mynt. Att dessa lyckas, torde dock vara snarare att önska än att förmoda. Om 3ne mäånader blir det nya UnionsPresidentvalet afgjordt. Under tiden rader en politisk rörelse i landet. hvartill det icke på 35 ar varit vittne. Opinionsstrid uppfyller hela nationen; som det för närvarande ser ut, kommer — så vida ej innan hösten sakernas ställning ej undergår förändring — den nuvarande Styrelsen att medelst acclamation störtas. Rörelsen utgår ögonskenligen från stora massan af folket, och den år dertöre till caractere och grundsats fullkomligt democratixkk. (Delta rainonnement torde dock tala att rättsärdigas af utgangen: ty Democraternes fientlighet kan ej gerna tänkas rigtad mot van Burens regering. som i politiska fragor är aspjordt democratisk. och i de financiella visat sig som obeveklig fiende till Bankerna. hvilka åstadkommit all oreda och alla oeconomi-ka olyckor i Förenta Staterne. och hvilka, såsom hufvudsakligen drifna och skyddade af Wnigs, Förmögenhets-Aris-ocraterna i America, äro ett föremal för åtsen Democraternas hat). Catholska Biskoparne i Förenta Staterne hafva den 20 Maj. i en Provincial Comit i Baltimore beslutit en skrifvelse till Erke-Biskoparne af Cöln och Posen. för att betyga dem sin beundran af deras hjeltemodiga handlingssätt. Brefret finnes fullständigt i Gazette de France af den 5 Jnli, och meddelas af Allgemeine Zeitung i Augsburg den 14 i mildradt utdrag.! BADEN. Uti Storllertigliga Commissarien. StatsRådet Friherre von Rädts svar på Ständernas afskedstal den 1S Juli. uttryckes Regentens tillfredsstållelse med deras arbeten. och tillägge-: att emedan det förekommit att begge Kamrarne blifvit besvärade med ett öfvermättan stort antal otillbörliga Petitioner, och att deraf förorsakats en beklaglig uppofring af tid och kostnad, så har detta måst föranleda Hans Kongl. Höghet att genom en Undervisping (Belebrung). rörande de häri allena gällande föreskrifter i Con-titutionen. för framtiden förebygga denna olägenhet. Adieu med Petitionsrättigheten! HESSEN-DARMSTADT. Darmstadt, den 20 Juli. Grefre von Medem har aflemnat sitt creditiv såsom Koejserl. Ryck Minister härstädes, och rappel-skrifvel-en för den hittils här accrediterade, nu i London befintliga Ministern, Geheime-Rådet Friherre ven Brunnev. På sommaren 1832 deltog en hår boende Adrvocat, Herr Reh, i en frukost hos Vinhandlaren Hinkel i Frankfurt i en dervid förehafd öfverläggning. Hun togs deröfver i förhör. Ar 1887 arresterades han för den saken. men blef af Pomstolen lösgifven ester 10 dagar. Han klagade derpa öfver sin hehandling i fängelset, och nu — är 1840 — är dom fallen (och öfver hans klagomål derjemte, hvilka varit äfven actionerade). Resultatet är — att han blifvit fribänd; och i denna lapprissak har man chicanerat mannen i 8 år! Stackars Tyskar! intet under om de vänta på vestlig vind! . DANNEMARK. Kiel. den 17 Jull Fåhande Bra de KungfidCa la