Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1840, sida 1

—— A——— CtftiKes RJeter. SPANIEN. Barcelena, den 12 Juli. Drattningarne fortfara alt vistas här, och nu är General Espartero äfven inmärd. Berättelser circulera att han, ester sörsta samtalet med Regentinnan, förklarat sig vilja lemna sitt beläl: men en man vill pästå, att han endast selat med kenne öfverlägga om armeens angelägenheter. Oekså omtalas allmänt sannolikheten, alt Carlistiska trupperna i Frankrike äåmna förena sig på nytt, såvida nagon händelse af vigt skulle förefalla. — Imellertid utgifves för såkert, att Espartero sökt förma Drottningen att vägra sanction åt den af Cortes voterade manicipalitetslagen, mot hrilken från alla kall i heln Spanien höjas rop, såsom mot en kränkning af grundlagen. Men oaktadt Generalens flere ganger förnyade föreställningar, bar Regentinnan icke dess mindre sanctionerat lagen 3 och en Courier skall redan med sanctionen vara afgangen till Madrid. Följden är, att Espartero tagit aflsked. Denna händelse har gjort stort uppseende. Det sörsäkras att den ända icke rubbat Drottningens beslut. och att hennes ministrar visa lugn. Endast nya underrättelser kunna gifva visshet, vid så mot-ägande uppgifter. hvaraf en, i en Fransk tidning, gör Espartero till Conscilpresident uti en ny minidtere. Om caracteren af densamma, varierar omdömet mellanmoderat exalterad och exalteradt-moderat. Imoftningeus beslut rörande municipalitetslagen , blir ett tecken till hvilkendera sidan hon ämnar vända sig. klennes resa bar icke försatt henne i bästa lynne mot Spanska Folket, eller i en sinnesstämning eeund att handla till sitt eget väl förstädda interesse. Också lär intet hafva bidragit att tillvinna heune tänkesätten. Pe Moderata, de såkallade Jovellanisterna, lomna intet osörsökt att ntsä oenvichet i armeen. Vid Spanska hinancernas ultblottade tillstånd och en ny emanering af 100 millioner Realer, till liqvid af lefreranser, är landet ända lyckligt nog utt icke ega pappersmynt. — Årragonierne hafva tillställt. h)rotmingen en petition om Cortes upplösning, hvaruti bEspartero instämmt med tillstyrkan af en allmän amne jio. Afven omtalas ett manifest af betydande Carlister, hvari de skola förklara sitt beslut att. sedan deras sak dubat under. effer sin hemkomst till Spanien endast lefva i lydnad för Constitution och Lagar, samt ufhalla sig fån alla ränker och planer: förmodligen till nästa tillfal:e. — Iufanten D)on Sebastian skull hafva beslatit, att erkänna Isabella den 2:dra, och ett dylikt exempel förmodas leda derhän, alt Rom och Neapel skola handla på samma sätt, och deri esterssiljas af de Nordiska Regeringarne. Drottuingarne såsgas hafva för assigt a t på sin resa besöka alla Spnniens Provinser. Portugals förballander ingifva furbågor, emedan detta lands händelser måste verka på Spanien. Från Valencia later det som allvarsamma oroligheter förestå. och förstärkning af truppar bar dit afgätt. Sådan är ställningen och mun kan vara beredd på snara nya utbrott af inhemsk osämja. Rref fran Madrid förmäla att Cortes Session kommer att slutas den 20, och att man den 24, Droltning Ch istinas födelsedag, emotser en amnestie, och kungörandet af belöningar för Armern. Vice Konunocn har åter upphäft belägringstillståndet i Navarra. Ytterligare 2500 Carlister skola hafva gätt in i Frankrike. ORIENTEN. Constantinopel den I Juli. Allmänna talämnet, jemte freden med Mehmed Ali, är en underrättelse, att ett uppror skall utbrutit i Alexandria. Men dels emedan berättelsen är af Engelskt ursprung, som är en Paschan obenägen anctoritet. dels emedan bekräftelse salnas. sätter man ej särdeles tillit till ryktet, oalktadt det nämner detailler vid händelsen. (Bref från Alexandria af den 2 Joni. omtala dem icke). Paschans rustningar mot Syrien fortfara i stor scala, hvilken bevisar farans betydlighet. Engelskt och Rysht inflytande tros vara icke främmande för insurrectionen. Imedlertid bemödar sig Franska General-Consnin i Ekgyvpten att bibringa PVaschan försonliga och billiga ltänkessiti i Syriska saken. Lord Ponsonby säges hatrva härifrån gifvit order till Engelska krigsskeppen på Syriska kusten att hindra Paschans skepo att der anlända. Om så är, har det dock ej skett. redan derföre att Engelska styrkan dertill är otillräcklig, och det säges äfven, att Chefen ej vågat handla utan order af Amiralen, dem han från Malta måste inhemia. Porten har förklarat att den ej ämnar deltaga i de lvängsatgärder. dem Fnuelsmännen använda mot Mehmed Ali. Derna förklaring tyckes visa benägenheten för fred, men deremot har ställningen i Syrien gjort Porten mindre skyndsam att arbeta på underhandllingar. (Den 6 skall Sami Bej erhålla sin första andience). Forten fordrar framför allt att flottan skall ålerkomma. sasom lofvadt. Et betydande parti här yrher på freden, den PFonsonby afrader att icke biådstöta, hyaremot Povtois förmanar Porten att Jen:ua Syrien åt Paschan och derigenom vivun honom. hmellertid har liah iPescha vid Kars fördrifrit in i bergen Keur Ilafsain Bei, en Mehnud Alis an ängare. och denna omständighet är talande, da den mäste verka vä Folket i Syrien: . Den 28 Joni utvexlades här ratifica tionerne å den