Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juli 1840, sida 1

NLDN erkännt att ban bar den i slagen vid Austerlitz och Wagram. — Talismanen bestar af ett stycke af det rätta Christi kors, infattadt i en smaragd, och hängde vid en kedja af stora guldringar. : Algierska landet skall — tror man — hådanefter styras af en Ciril-Gouverneur, och krigsoperationerna i de särskilda provincerna utföras af Generaler, som ej bero af hvarandra. De skola i alla administrationsärender stå under Civil-Gonverneuren. Skola allmånna krigsoperationer företagas, utnäinnes Öfrerbetålhafraren af Krigsministern, med hvilken de eljest directe corre-pondera. General Cubieres säges nu vara ämnad till General en Chef i Algier, och Geveral Schneider såsom Krigsminister efter honom. — Sista underrättelserne från Africa äro obetydliga: Fyra linieskepp i Toulon hafva fått order att hålla sig segelfärdiga. De påstås vara ämnade til Tunis, för att nödsaka Beyen att återvända, som med 15009 man ryckt i fält, och ingifver franska Regeringen farhäga för lugnet i provinsen Constantineh. (Se artikeln Tunis); Å Prinsen af Canino, l. uelen Buonaparte, Napoleons bror, hår, som förr nämdnt. den 29 Juni aflidit i Viterbo i Italien, af magkrälta, som fått myeket att göra i den famillen. Lucien blef 68 år gamg 8 mal. Hans lik skall föras till Corneto, der hans Mor och Morbror hrila, till dess tillstånd erhållits att föra alla liken till Ajaccio, enligt de aflidnes önskan. Amiral Raudin har oförmodadt blifvit endtledigad, (anledningen är dankel) från befålet öfver expeditionen till Plata floden: Amiral Mackat år utnärmd i haus ställe, men, det tyckes, med inskränktare befattning. l ämnet frågas allmånt, hurn trångså tgärderna skola verkställas mot Bueno-Ayres, i händelse underhandlibgarne, hvilande på det bekanta Soultska ultimatum, ej halva framgång? J.andtrupper komma ej att medfölja expeditionen; blott en törstärkning af 500 man sjöfolk, samt 50 å 60 man Ingenieurmanskap. Journal des Dehats kallar utgänget från högre ort, sasom det synes, ett rykte som cirenlerar på Beursen, att Regeringen skall i Ränte-conversionsfrågan beslutit jemka sig efter Pairskammarens åsigter, hvilka äro siendtliga met denna, likväl a! Debuterade Kawmaren redan fastställda, finance-operation. Pogeringen skall näm!l. ämna i nästa Sessicu föresla den atgärden, att ur Budgeten aflöra amortissements fonden för Sprocents-räntan. — Journalen tillägger att detta skulle förlika alla intressen, emedan Cabinettet i sjelfva verket derigenom stulse öfrergifva conversionen. — Conrier Francais vill antaga, att Journal d. D. är i denna sak blindt verktyg åt en manöver, i hvilkens hemlighet Journalen icke är invigd. — Constitutionel, förmodligen talande på Ministerens vägnar, påstår att conversionen är en nödvändighet, samt försäkrar att Pryktet saknar all grund.? — Som bekant är. sysselsätter mana sig i Paris, äfven på häll der det ej borde vara, med speculationer; och man har visat exempel på huru långt man kan gå i sinnrik upptinning, i utsträckning och förmåga att göra sig lyckan villig genom medel dem ordinairt hederligt folk ej förstår sig på att begagna. År således nå. gon fördel att skörda, torde de från en sida ufgifna förklaringarne icke lägga hinder i vågen för någon plan, utgången från högre ort. Att taga sina ord igen, lär visst vara påkostande för hvarje känslofullt sinne; men tröst finnes. SCHWEILT2. Neufchåtel. I anledning af vår Furstes, Konungen i Preussen, dödsfall bar Stats Rådet anordnat allmän sorg. Den 23 Juni hafva Deputationer af samtliga Anctoriteterna i högtidlig audience tolkat sin saknad för Herr Stats Råds-Presidenten. Den 24 var Lagstiftande Corpsen församlad. då Presidenten Baron von Chambrier, efter beröm för den aflidne Fursten. uppmanade till trohetsedens afläggande till den nya Fursten Fredrik wilhelm 4. Alla fullgjorde det. med undantag af tvänne Ledamöter, hvilka bortgingo och sedermera förklarade, att likmätigt Conssitulionen det aligger Fursten att först aflägga sin ed. Men församlingen gjorde ej afseende på denna invändning, i betraktande deraf, att enligt Constitutionen samtliga Embetsmän borde först aflågga sin, hvarefter Furstens och Folkets ömsesidiga ed först följer. Men är en lagstiftande församling, folkets representanter, ett embetsverk ? Tessin. Stora Rådet har nästan enhälligt, på hemställan af en till Styrelsens pröfvande nedsatt commission, förklarat pluralitetens ledamöter at förra Stats Radet vara skuld till revolutionen och skyldige att vidkännas kostnaderna. ROM. Spanska Insanten Don Sebastian, som hittils aflägs20 D 2 . se — sng — 2 —