Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1840, sida 2

Utrikes Nyheter. ENGLAND. London, den 3 Juli. 1 går förevar ånyo Stanleyska Registreringsbillen i Underhuset, och mötte mycket indirect motstånd från Regeringens sida. Omsidor företogs votering öfver Herr ÖConnells förslag att en lag måtte bestämma huru det skattebelopp skall uträknas om gifven valrättighet i Irland, hvilket hittills skett af Domstolarne. Förslaget förkastades af 311 mot 162 röster. Emellertid var tiden förfluten, så att discussionen måste uppskjutas till annan dag. Privata bref omtala, att Regeringen skall ämna att om 14 dagar prorogera Parlamentet, som åter skall sammankallas i October, då en Regentskaps Bill skall inlemnas, för att vidtaga åtgärder för det fallet, att Drottningen ej skulle öfverlefva sin barnsäng, men dock ett lefvande barn blifva framfödt. — Man anser oundvikligt att nästa höst Parlamentet måste blilva upplöst, och att genom de nya valen en pluralitet af Tories kommer i Underhuset. Deraf skulle en Tory-minister följa, den man dock ej spår läng lifstid. Visst år imellertid, att en politisk likgiltighet råder, som kan komma detta parti till gagn: men å andra sidan behöfves blott en tillfällighet, för att åter lifva liberala partiets enthusiasm. och då är Regeringen räddad. Möjligen utfalla också nästa allmänna val bättre för den, än man nu väntar. FRANKRIKE. Paris, den 3 Juli. Ryktet förnyar sig, att en af Kung Ludvig Philips Söner skall ämna, ätföljd af Herr Thiers, infinna sig i Barcelona till ett möte med Spanska Drottningarne. I Toulon väntar ett ångfartyg på den nya Franska Ministern, Herr Matthieu de la Redorte, för att öfverföra honom till Barcelona. Ifrån Algier hafva telegrafrapporter ingått, att Marskalk Vallce lyckligen fört en stor provianttransport till Miliana, och vid detta tillfälle eftertryckligen slagit Emiren, som sökte hindra transporten. — Marskalken tros efter campagnens slut begära sitt endtledigande. Marskalken Molitor och General Bugeand omtalas såsom å förslag att efterträda honom. Regeringen skall nu hafva stadgat sin plan för framtida occupationen af Algierska landet. Metidjaslätten skall omgifvas med en graf och fortlöpande förskansning. Araberna, som aldrig våga anfalla befästade ställningar, skola derigenom hindras från anfall på detta land, som således med trygghet kan coloniseras, hvilket Regeringen på allt sått vill gynna. Colonisterna skola blifva att påräkna som en betydlig del af försvaret, med understöd af Linietruppar. För någon tid omtalades hurusom General Berthezene utgifvit en skrift, hvaruti nederlaget vid Waterloo tillskrifves förräderi. I saken börjar nu blifva rörelse. Herr Lesenecal förklarar att han, brorson till General Lesenecal, ämnar fullfölja lagligt åtal. Marskalken Grouchy, hvilken commenderade den corps som ej framkom vid Waterloo — tiger. General Grouchy, hans son, har från Paris rest till honom, och efter ett par timmar återvändt. Man talar om juridiska hinder. General Excelmans. af gamla armeen och varm Napoleonist, lär afbida rättegängens början för att uppträda såsom mellankommande part, och då förete officiella handlingar, som skola slita frågan om förräderi varit å bane eller ej? BELGIEN. Förra KrigsMinistern, General Willmar, är utnämnd till Belgisk Minister i Berlin, och hittills