Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1840, sida 1

—— ——— a AA. ret är nödvändighetens bud, då Saxiska Regeringen ej han af pluraliteten i Frankfurt vänta frngan ufgjord enligt Ständernas önskan. PREUSSEN. Catholska Presterskapet i Gresen. f. d. Polska Provinsen Posen, har undandragit sig, genom Dechanten Sucharskis bortresa och på andra artificiella skäl, dock in optima forma, att hålla själringning efter den aflidne Kungen , som visserl. icke hos Catbolska kyrkan efterlemnar kärt minne. Omsidor, flere dagar sedan de öfriga kyrkorne låtit ringa, tyckes order derom ba ingått från Officia!en Bredziszewsky i Posen, hvarpå det skedde under åberopande af den andelige förmannens föreskrift; och Dechauten inkom till Gresens Magistrat med begåran om handräckning vid ringningen den Regeringen åstundat, emedan hans kyrka ej egde medel till dylik ringning. IImpartial (Tidning i Nancy) meddelar, efter ett privatbref från Trier, den vidunderliga berättelsen att Auctoriteterna och invånarne i Trier vägra att aflägga trooch huldhetsed åt den nya Konungen i Preussen och att erkänna bonom säsom Souverain. Trier, heter det, skall syfta att deremot komma till Frankrike. Underhandlingarne med Dannemark rörande Sundska Tullen lofra framgång. Preussen, talande i Tyska Tullföreningens namn. har föreslagit att, efter rätta årliga tullbeloppet, förvandla den till ett capital, hrarmed Föreningen vill en gäng för alla afköpa erläggandet af Tullen. DANNEMARK. Sedan Academiska Senaten i Köpenhamn förklarat. Student-föreningen för upplöst, har denna, den 21 Juni. beslutit afgifva en protest mot detta ötverskridande af Senatens tillständighet. 1 Dannemark räkna sig, nämligen, de som längesedan absolverat sina academiska likafullt fill Studenterna, och Föreningen är icke grundad på Universitetsstudium ensamt, utan på en gång förvärfvade academisk borgarerätt. I ett mycket nådigt rescript till Danska Cancelliet har Hans Maj:t gifvit sin önskan tillkänna. att Dess kära och trogna Undersa ter i Köpenhamn och i öfriga ståderne ej må ädrnga sig kostnad i anledning af Kröningstesten, och att de således böra underlåta att derför illuminera!!! PORTUGAL. Lissabon, den 15 Juni. Ministeriella partiet i Cortes har hallit ett sammanträde, i ändamål att vidtaga åtgärder att skydda Inrikesoch JustitiwMinistrarne i deras embeten, på hvilkas störtande oppositionen arbetar med stigande ihäretighet. — Aterigen hafva Portugisiska skepp, misstänkta för slafhandel, blifvit af Engelska kryssare borttagna. Ett af dem. som hade ombord Portugisisk militär bestämd till en liten fästning, tyckes ej hafva verkligen haft egenskap af slafskepp: händeken har förs anledt varma discussioner. och Lissabons Tidningar gifva echo deraf. — Finans-Ministern har begärt tillstand af Cortes att uppbära skatterna till dess Budgetten blir framlaggd. ROM. Den 12 Juni. För några dagar sedan afreste Ryska Ministern härstädes, Herr Potemkin, till Florens, hvarvid man med en viss affectation erinrar, att han vid Toscanska Tlofret klfven är accrediterad i samma egenskap: nnder hans bortoraro förestås missionen här af legations-Secreteraren Grefve Stakelberg. Anledningen till Ilerr Potemkins afresa lår egentligen vara att söka i det svar Heliga Stolen afgifeft på Ministerns officiella note, hrari han tillkånnagifver Biskopens af Podlachien bortförande utur sitt stift. Svaret, som blifvit med en courier af Ministern befordradt till S:t Petersburg, ssssges vara sörfattadt i en moderat, men derjemte ganska allrarsam ton. och att de besvär Rom anför ef göra det för Ryssland omöjligt, att läta Biskopen återvända till sitt stift, så att det förefallna må kunna anses glömt. — Men, hårdt emot härdt! Herr Villalba bemödar sig, att ordna Spaniens kyrkoangelågenheter. 22 biskopsembeten i samma land och dess colonier åro lediga, och utan att hop)as att alla de förealagne kandidaterna af Påfven godkännas, lära dock Here stift snart erhålla sina Ötverherdar, — På samma sätt söker Republiken Chilis Chargs WAffaires. Herr Rosales. stadfästelse för trenne Biskopar der i landet. — Förgäfves dlifra dessa miderhandlingar väl ieke, då den Heliga Stolens grundsats är, att förbehalla sig stadfästelsen af Biskopar, till kyrkans bästa, äften I sädane låänder hvilkas regeringar ej i Rom erkännas. (— Frågas: hvi afskudda Spanien och alla andra länder. der den reformerande öfrergangsperioden inträftat, icke allt beroende af Rom för sina kyrkors cdiscipline? Hvarföre låta de icke National-coneilier organisera sina kyrkor?) En gammal decoration mtur tidens skräpkammare altagg-O .. 3 nanh gam dag