Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1840, sida 1

svärjningen. Herr Hume trodde, att som sakerna nu stå, det vore så godt att rent ut säga Joniska Folket, att de inga fria Institutioner hatva att hoppas. Motionen återtogs, hvarvid imellertid Lord Fitzroy anförde, hurusom LordCommissionairen, Sir Howard Douglas, tillåter sig att utöfva godtycke, såsom att berättiga Policen oinskränkt att kroppsligen aga, och att förbjuda införsel på Oarne af hvarje bok eler tidskrift som icke förut undergått censur! Förra post meddelades berättelsen om Ministrarnes seger i Underhuset, öfver Stanleyska Billen. I dag fortsattes debatterne öfver dess följande clausuler: N:o 2 gick igenom, men vid N:o 3, som föreskrifver ärlig Registrering af rösträttigliet, opponerade sig Lord Morpeth på det uttryckligaste, men Lord Stanley förklarade detta villkor såsom en väsendtlig beståndsdel af Billen. Den förra sökte att vinna ynnest för ministeriella tankan, medelst ett amendement, innehållande att alla fjerdedelsär, d. v. s. då Assisedomstolarne sitta, tillfälle skulle öppnas att verkställa registrering. Flere timmar debatterades; en del Talare försvarade årliga methoden, som är den i England följda men allmänt klandrade, då deremot den fjerdedelsårliga redan med nytta egt rum i Irland ett helt århundrade redan. Lord Morpeth ådagalade, att, da enligt Billen registreringen endast far ske i September och October, större delen af ringare classen, som då är sysselsatt med skörden, skulle blifva förhindrade från att ombestyra sin registrering och att försvara den ifall den gjordes stridig. (Man ser saledes bvarthän Torypartiet syftar med hela Billen!) — Vid omröstning förkastades Lord Morpeths amendement med 275 mot 271, och clanseln gick igenom, med en ringa af Lord Stanley medgifven ändring. FRANKRIKE. Paris, den 26 Juni. Pairskammaren här i dag förehast öfrerläggningen om förlängandet af Franska Bankens privilegium. Under debatten yttrades att de olika Nationernes banksystemer blifvit granskade, och att Frankrike i detta afseende hvarken borde afundas England eller de Förenta Staterne; alvensom, att det vore att hoppas, det banken hädanefter såsom hittills skulle lika klokt bedrifva sin rörelse. Efter få ord af Finance-ministern, anställdes voteringen särskildt öfver hvarje artikel i tag förslaget, hvilket slutliven i sin helhet antogs med lUI mot 19 röster. — Vid postens afgång förevar i Kammaren discussionen om lagen angaende socker. Från Mostaganem beråttas under den 12, den vigtiga nyheten, att under det Abd-el Kader följer efter Marskalken Vallge, ett högst allvarsamt uppror utbrustit mot Emiren öfverallt der han icke har reguliera trupper. I spetsen för resningen år en Marabut, som sår i rykte af stor helighet och som utöfvar ett stort inflytande på stammarne. IInrurida han handlar för sig sjelf, eller år ett verktyg åt Tedgeni, åt hvilken fHöfdingarne omkring Tlemcen ånyo erbjudit Emirsvärdigheten, är ovisst. Insurgenterna skola hafva öfverfallit observationscorpsen under Ben-Hameidi, och efter en strid at flere timar förenat sig med denna. Efter denna förstärkning skola de intagit Mascara, och vinna stort tillopp af missnöjda; den stora stammen Hachem-Greri, som velat försvara Emirens högra flank, skall vara alldeles tillintetgjord. De framrycka vidare och ämna angripa Emiren sjelf. — På hela kusten ända fram till Algier rådde lugn. BELGIEN. Britssel, den 22 Juni. I går, vid en andelig procession från St. Åudula-kyrkanuppkom ett allvarsamt upplopp framför vakten vid Amigo. Då militairen som deltog i procession tågade förbi, läåt Ofkcern på vakten göra honneur. men ej för sjelfva Sacramentet, eburu det hittills varit brukligt. Det andäktiga Folket ville storma vakten, så att trupper maste skickas att bindra våldsamheter. OÖfficern skall vara arresterad. Belgiska Senaten har antagit Amnestielagen, den allmänna rösten fordrade, alltsedan General van der Smissens alfaire. SAXEN. Dresden, den 22 Juni. Ständernas Församling har i dag i ett tal af Konungen blifvit förklarad slutad. Bland ämnen som på Landtdagen förekommit, var motionen, att Regeringen måtte söka i Tyska Förbundet utverka en Förbundstats-Domstol, 1 enlighet med 53 Art. af Wienska slutacten, till slitande af tvister rörande upphäfrande af grundlagars apphäfvande. Denna begåran. föranledd af händelserna i Hannover, blef också till Regeringen ställd, hvilken derg resolverat, att den, ytterst svagt motiveradt, ej funne skäl att i detta afseende vidtaga någon åtgärd. — Att detta beslut ej uttrycker Regeringens verkliga tanka, måste antagas, dä dess system gjort sig kändt på hedrande sått; men sva