Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juni 1840, sida 1

GÖTHEBORG. Myntenheten. Uti vår sednaste Tidning omnåmude vi, att Banko-utskottets förslag till ett nytt myntsystem bifallits af trenne Stånd, och att vi, i anledning deraf, skulle återkomma till frågan derom i dag. Vi ha då att beklaga, att det hopp, som lifvade oss, då vi uti ett föregående tidningsuummer — det 55:te, för den 30 sistl. månad — nedskrefvo våra tankar, i anledning af förenämnde utskottsbetänkande, således numera är till hälften omintetgjordt. — Endast Ridderskapet och Adeln har återremitterat betänkandet. — Man upplyses väl ännu icke om hvad som hos detta Stånd föranledt återremissen; men det förmodas hafva skett i anledning af Utskottets förkastande af Friherre Wredes motion. — Skulle detta vara fallet, hedrar det alltid Ridderskapet och Adeln för den tidsenligare uppfattningen af saken, framför de öfrige Stånden; då man deremot med ledsnad varseblir, åtminstone i denna fraga, en beklaglig fattigdom på blott någorlunda vidgade begrepp om tidens kraf, hos det lofl. Borgarestandet af hvars pluralitet man annars, just i denna sak, hade största skäl vänta ett riktigare bedömande, samt således en tillbörlig uppskattning af, värdet af Wredeska motionen. — Hos mången kan det väl väcka förundran, att det högvördiga Prestestandet. såsom annars ifriga lörsäktare af Tiosystemet — Tionden — här visat det osammanhang att ogilla det; men besinnar man att, ifråga om mynt. i räkningsafseende, flertalet af det högvördiga Ståndet betjenar sig, snart sagdt, allenast af addition: så skall denna förundran försvinna. Att det hedervärda Boudeståndet ej är råknekarlar, bör ej heller förundra, då i betraktande tages, att man åt den vida större delen af detta ständ, åtminstone hittills, lemnat föga eller intet i behallen inkomst att räkna: så att lättheten i räkning för det icke kan vara annat än högst likgiltig. Imellertid, saken sedd från den allvarligare sidan, borde man dock hafva insett, att ordnandet af ett lands mynt, af flersaldiga skål, är ett verk för långliga tider — för sekler — och att, med afseende på en mångd omständigheter, lättligen insedde af en hvar, som vårdar sig om att tänka sig in i saken, det icke går an att deri ändra principer och system vid hvarje Riksdag. såsom de båda Statsmakterne — än den ena, ån den andra — annars i flera andra fall gjort, ofta icke till bätnad för Landet. Detta, äfvensom att ordnandet af mått, mål och vigt bör ske i sammanhang med en ny myntenhetsreglering, det hela grundadt i decimalsystemet, såsom i vår förra artikel antydt, om någon våsendtlig fördel deraf skall uppkomma, hoppas vi närvarande Regering icke skall undgå inse. samt att den, som följd deraf, skall anse för sin pligt att, så ogerna vi annars se Regeringen begagna prerogatisvet af vägran till bifall å Ständernes beslut, meddela en sådan å det ifrågavarande, nu fattade, om myntenheten; men deremot sörja för frågans behandling på sätt vi, uti vår ofvanaberopade sednaste artickel, rekommenderade. )et hade annars obestridligen varit förra Regeringens skyldighet, som vägrade bifall till förra Ständernes beslut om en myntenhet, att nu vid denna Riksdag ha framkommit med fullständigt förslag till en sådan och i sammanhang dermed med ett till ordnandet, i öfverensstämmelse dermed, af Rikets mått, mål och vigt, håldst behofvet i sednare afseendet, för redan längre tid tillbaka, varit erkåndt af båda Statsmakteme. — Vi hoppas dock, såsom redan sagdt. att närvarande Regering icke skall låta samma liknöjahet och uraktlåtenhet komma sig till last, utan låta i god tid fullständigt bereda ärendet för nästa Riksdag. Vi begagna i öfrigt detta tillfälle att rätta en misskrifning i vår förra artikel, på första raden af andra spalten, der decik (decikrona) finnes anfördt i st. f. centik (centikrona), som det annars inses böra vara och i öfrigt sinnes af 19:de raden å samma spalt. ——————— —