—AagIeaAAAQAOOO D med anledning häraf begrundas. hrad som ytträs i Agardhhs Lärobok i Botanik l:a del. p. 83—84 om naturvetenskapernes kraft att quäfva egoisin, 0: 3. v.; — han torde upplysa, om den unge mannen Jakob Agardh någonsin verkligen begagnat Prof. E. Fries undervisning; — ban torde upplysa, huru det gick till att Prof: Agardh fick publikt understöd till sin år 1827 företagna resa; — ban torde uplysa tillkomsten af en i Bot. Zeitung 1826 N:o 9 införd insidiös upsats öfver Fries Plantie hotnonemex; — han torde uplysa orsaken, hvarföre i den unge mannens meritlista förglömt uptagas den gård af barnslig fåfänga; som Prof: Agardh genout denämnandet at Spharo Byga Jucybi är 1827 vigade sin då knapt 14-årige son Jakob (se Bot. Zeit: i827 p. 634); — han torde uplysa, om det är osanut, att Kanslersstyrelsen nekade att utan ansökan ocli förslag till Botanices Adjunkt utnämna den unge mannen, ända tills Bisk. Agardh från ett visst håll skaffade sig förord af den art, att utnämningen mäste ske; — han torde uplysa, om det icke var den celebre faderns rekommendationsbref och uttryckligen uttalade önskan, som skaffade den unge mannen så väl de förträffliga vitnesbörden, som ock lörtroendet att ordna Parisiska Algerna: — han torde uplysa, om icke betyg frän flera ställen elterskrefvos, men besynnerligt nog utebiefvo; — han torde uplysa, hvem det var, som under de första 3 å 4 ären af ledigheten efter Prof. Avardh mest af alla förordade Prof. Zetters edt; — han torde uplysa, bvarföre detta förordande plötsligen uphörde, sedan åtskilliga införskrifna betyg ankommit och befunnits vara af önskad qualitet; — han torde uplysa, hvem det var, som i början satte sig mot inrättandet af en lärarestol i Entomologien åt Prof. Z.; — han torde aplysa, om det bref är falskt, hvari med den kända havdstilen försäkras, att Biskop Agardh skulle använda allt sitt inflytande för att skaffa Z. cen lediga Bot. Professioneu, om deune sednare kunde skaffa den unge mannen ett rum på förslaget , det enda som denne aspirerade; — han torde uhlysahvem som är verklige Författaren till de, under den unge mannensutrikes resa, i hans namn författade bysvår öfrer sista förslaget till den botaniska profeasionen. i hvilka, med afseende på Prof. Z.. yttras, att den unge mannen ingalunda vill mäta sina förtjenster med hans: att ban alltid med nöje skall erkånna honom berättigad till den ifrågavarande befordran längt framför sig: att han upriktigt erkänner Z:s obestridliga företråde; — ban torde uplysa, huru dessa yttrander rima sig med vännernas i Stats-T.; — han torde uplysa, om det icke var den välkända hiandstilen, som korrigerat original-besvären; — han torde uplysa, om det är osanut, att, icke den unge mannen, utan en annan person, var jemte Z. hos Kanslersstyrelsen mest i fråca till den lediga Professionen: — han torde ups lysa anledningen, att ekonomien, som enligt Prof. Ågardhs förslag och Konungens derpå grundade befallning varit såsom läroämne onödig alltifrån 1812, nu i en hast blifvit så vigtig och nödig, att deri behöfves särskild lärare; — han torde slutligen låta veta, om han, för upfriskandet af sitt minne, önskar att de i deuna upsats antydda personers namn skola offentliggöras, hvilken hans önskan då med största nöje skall upfyllas, jemte beledsagande af vidare kommentarier.