Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 februari 1840, sida 2

c(d Am i—— —— T — —————— — Exempel på en bringstrykande Harpspelares oförskämdhet. Under Herr Bochsas och Mad. Bishops härvaro sistl. Januari månad anhöllo dessa artister på det förbindligaste hos mig, att blifva i U. S. Tidningen rekommenderade, till hvilket ändamål ett rikt törräd på utländska tidningar och journaler aflemnades, samt att affischer m. mm. genom min försorg mätte blifva tryckte. Pris för aftischers och programs tryckande samt annoncers införande i tidningen aftalades, men för tryckningen af 500 inträdeskort. till hvilka blanketterne inköptes af mig hos Hr 0. Wohlfahrt för 5 R:dr r:gs. accorderades icke. Hr B. och Mad. Bishop recommenderades på ett för dem smickrande sätt i Handels-Tidningen: jag gjorde mig ett nöje af att sjelf besörja öfversättningen, ej mindre från utländska journaler. än ock af manuseripter till Affscher. Program samt annonser i tidningen; Afssischer m. m. trycktes dem till nöjes. För besväret med öfversättningar, likasom för flera exemplar af tidningen, bvilka Hr B. utbad sig, beråknades intet, och följande räkning tillställdes Hr B., den l5:de Januari: An tryckning af 3:ne Affischer (500 exemplar hvardera på machin-papper) :..... B:co R:dr 20. — tryckning af 400 Programer (på machin-papper) .. 1. — dito af 500 Intrådes-Kort.. 5. — Inköp af 500 Kort...... AY 3: 16. Annons-kostnad enligt specifik: ........ ...... . . 6.: 16. B:co R:dr 38: 32. Påföljande fdagen infann sig Hr B. hos mig för att liqvidera föreståde räkning, den han sade sig hafra förglömt i sitt logis, med tillkännagifvande, att han fann den för högt tilltagen och fordrade afslag. Att emedlertid Hr B. icke blifvit högre belastad ån Herr d Aubert, för hvilken jag i samma dagar, låtit trycka 500 biljetter samt affisch, derom sökte jag öfvertyga honom med min räkning-copie-boks framlåggande: påminte honom vart aftalade pris, och låt honom i oförtäckta ordalag förstå, att mitt sätt ingalunda vore att imponera på någon, Jängt mindre på en fråmiing. Häraf träffad, nedstämde Hr B. sitt språk, försäkrade att hans mening icke varit att såra, och anförde till sitt urskuldande. att han i samma Ögonblick kom från en värd-hus-värdinna, som sökt imponera på honom, tillfölje hvaraf hans sinne blifvit upprördt. Med denna förkla ng fann jag mig dock icke nöjd och vägrade att vidare vilja halva utt ocia med Hr B., som det oaktadt sökte öfvertala mig, att öfvertaga iryel