At följande half-ofhiciella strof i Sv. Minerva: Det beråättas allmänt, att jemväl de öfrige Ledamöterne af Statsrådet resignerat och endast handlägga de löpande ärenderna så långe, till dess deras efterträdare blifva utsedde; tager Dagligt Allehanda sig anledning varna vederbörande för fördröjandet af en reorganisation af Styrelsen, d. v. s. styrelse-systemet; hvilken varning är ett ord i sinom tid, som vi och alla sostärlandets vänner obetingadt kunna under-krifva. Den lyder, som följer: Det kommer nu an på hvad som menas med Ledamöter af Stats-Rådet: menas här icke Stats-Sekreterare, General-Adjutanter och JustitieKansler. så är det föga eller intet vunnet med att ett och annat StatsRåd flyttas från Tabnretten till Presidentsstolen eller Landshöfdinge-platsen samt en och annan Landshöfding i dess ställe går in i Konscijen; och föreställer man sig. att detta gör tillfyllest, så beklage vi misstaget. Det är neml. icke blott andra personer nationen fordrar: det är i främsta rummet ett annat system; om Grefve H. sitter och råder och reserverar sig eller om Friherre K. gör det, år naturligtvis likgilltigt. Hr Grefve Rosenlluads aslägsnande är visserligen i allt fall en vinst, emedan svårligen någon kan uppsökas här i landet. som med den ihärdighet och djerfliet vägar motarbeta framskridandet och beskydda odugligheten och karakterslösheten. Derför tackar Nationen alltså uppriktigt och R. St. undveko derigenom att i afs. å Grefve Rosenblad tillämpa 1038 S. R. F. Hvad åter beträffar de öfriga Rådgifvarne, så, om än Friherrarne Akerhjelm och Gyllenhaal samt i synnerhet H. E. Hr Giefve Brahe, Hr Stats-Sekreteraren Grip och Ur Justitie-Kansleren Nerman i flera fall haft ett positivt förderfligt inflytande på befordringsoch hushäålls-systemet, är det dock karakterssvaghet och nullitet som hufvudsakligen förebrås pluraliteten bland Konungens Radgifvare. Nationen fordrar således icke blott dessas aflägsnande, utan, i deras ställe, män med motsatta egenskaper. som hafra karakter, kunskaper, duglighet och oförtröttad arbetsdrift. Att finna dessa siteslutande bland Adeln och de höga familjerna är rent af omöjligt; ty, för det första äro atskilliga kapaciteter. som der skulle kunna användas, redan mer eller mindre komprometterade af den n. v. styrelsen och dess system: för det andra, finnas öfverlägsenheten och den sänna dugligheten i större mätt hos Män utan både sköld och hjelm; och för det tredje fäster Nationen aldrig sitt förtroende till en Regerings-personal, som förstärkes utur Hofvets och Namn-Aristokratiens leder, utan fordrar ovilkorligen att se den utmärkta ofrälse förtjensten lika berättigad tillalla Embeten, som den fråähe, och fördenskull ursäktas det omöjligen, att den förra eftersättes för några Grefliga eller Friherrliga medelmåttor. Detta är en sak. som opinionen vill — och hvarförutan inga andra concessioner tillfredsställa eller i någon väsendtlig män förändra Reg:s position till Ständerna eller Folket. Man tror eljest, att alltsammans blott är en dekorations-förändring, att samma Pjes komme att å nyo uppföras, ehuru med andra Aktörer — och det är just hvad som ej fördrages. Man vill hafva icke blott nya Skådespelare, utan hufvudsakligen en ny pjes. Må vederbörande, besinna detta och icke inbilla sig att personal-ombytet uppfyller allan rättfärdighet!! Dessa reflexioner snart sagdt tringa sig på en hvar som, samtidigt med ryktena om Reg:s böjelse för eftergifter och hela Stats-Rådets resignation, fager under ögonen den nu ankomna Kongl. Propositionen om Statsverlets tillstånd och behof. Denna proposition är nemligen så till pankt och pricka i det gamla systemets anda, att den icke kan annat än mot sig väpna opinionen. Icke nog dermed. att den utlofvade Skattenedsåltningen kommer att i sjelfva verket förbytas med omkring två millioner Rdr Rgs ökade anslag och att minskningen, hvaraf Reg. skrutit. alldeles icke berott eller beror af Reg.utan af Rikets Ständer: Reg. begår å nyo alla de vid sista Riksdag afslagna anslag; Hon gör intet försök af indrag ning på något håll i den både onyttiga och orimliga Militär lyxen m. m., trertom denna skall ytterligen ökas; I stället för att vara betänkt på den länge och ofta begårda reorganisationen af Styrelseverken, bibehålles det gamla machineriet och endast ökade löner och flera Tjenstemån äskas; under rubrik af Ertra Statsreglering påföres Nationen årliga och ständiga