des mer eller mindre hög, och saledes kan deraf ganska litet införas i Frankrike. Da Frankrike, såsom sednast Pariser-exposition åter visat, i många grenar och enskildta delar af fabrication bringat det tämligen längt och i hvarje fall längre ån Tyskland. må man icke litet forundra sig öfver denna sans ruison härdhet emot andra länder. Visserhuen står Frankrike med sitt Fabriksoch Manufakturväsen ännu längt efter England. och detta förorsakar väl der denna trangsinthet. Säsvart England med sin Tulltarif gifver ett bättre exempel. lär Frankrike säkerligen icke blifva efter. Tilldess maste åtren Frankrikes Handel-system not andra länder, för att nämna Tyskland, anses tämligen illiberalt. och kan för ingen del kallas liberalt. Utan tvifvel bidrager ätven colonial-besittningen till Englands och Frankrikes hitintills vacklande och mot Europas nationer föga välvilliga handela-ystem. Litet tillfredsställande är saväl exemplet af Englands nurarande handel med Nordamerika, hvilket temsfalldigt förkofrat sig sedan det upphörde att vara en coloni af England, som ock det at Nordamerikas egen handel, hvilken på kort tid vunnit ett sådant omfang, att den icke mycket står tillbaka för den Engelska, och liksom denne omfattar hela verlden. England och Frankrike gifva åt sina Colonier öårmycken commerciel betydelse, under det likväl en politisk änun verkar sasom hemlig dritfjäder. Kan väl i detta afseende ett säkrare tecken gifva-. åu den redan så länge oafgjorda sockerfragan i Frankrike, hvilken na med det forsta — såsom nagra Fransyska Tidningar för-åkra — skulle lösas genom en ordonans )7 Emedlertid hafva colonierna. ledsna vid de manga mesurer det myckna dröjsmalet i ett slags förtviflan, commercielt emanciperat sig scjeltva, d. å. åfven tillåtit andra nationer att hos dem köpa socker. Franska regeringen ser detta icke gerna och ger efter för skriket af stapel-tädernas köpmän. hvilka tro sina rederiers och sin handels välfärd vara satt på spelt: och deremot ej betänker att Frankrikes handel med utlänningen ännu till 24 bedrilfves med främmande fartyg: och att Frankrike för sina rederier således har ännu mycket ogjordt. under det att handeln med Colonierna vid en närmare kontroll (den politiska kostnaden inberäknad) lemnar ett för landet nondre gynsamt resuitat. Sadant är Englands och Frankrikes bandelssystem jemfördt med Tyska Tullföreningens. Men hvad låter nu säga sig om detta sednare? — Utan tvifvel — hvad hvarje opartisk (2) vid närmare undersöbhning måste finna — att det icke innehaller nagot, som är beräknadt på egvistn. eller egentligt byte af andra nationer. Blott deten-if. icke oflensif. blott god-int. såsom Tyska karakteren öfver hufvud, maste TV. Tullföreningentarif anses. Den som ännu tvyitlar. skall finna ett starkt talande bevis hårpa i Traktaten med Holland. Speciet ma hår nämnas. att Tyska tarifen icke känner robriken Förbudet. som i den Engelska och Franska ännu upptager så mänga nummer: att densamme tillater alldeles fri införsel af flera artiklar. under det att i England och Frankrike intet far inkomma utan afgift: och att den sasom hufvudbasis fastställt en afgift af l5 silfvergr. pro erntr. utgörande ungefär 5 å 8 pCt af värdet. samt många varor för ännn billigare: ihvad sotu star högre i tarifen. måste föras under rubriken defensif. sås som represalier, och i sanning (lindriga represalier) emot så mänga harda restrictioner at England och Frankrike. Vid en åvnu speciellare jemförebe med England finner man. att dess råa, till hälften eller blott litet bearbetade produkter. såsom: stenkol, sill, rätt jern ete.. kortligen alla sadane som det exporterar. blifva i Tullföreningen belagde med lag tull. Salt gör dock härvid ett undantag. och belägges med hög. ja enorm hög afgift: emedan handeln dermed. ätminstone i Preussen, ännu är ett monopol. Tyska Tullföreningens. t. ex. Prenssens, råa, till hälften eller litet bearbetade produkter åro deremot i England, med få undantag mer eller mindre svårt. till en del enormt. eller prohibitifmässigt betungade. hvarvid måste betånkas, att Tullföreningen öfvarhufvud blott i afsättningen och utförseln at råa eller till hälften bearbetade produkter kan finna en handels-eqvivalent. Af Tyska fabrikater och manusakturvaror kunna ganska få bestå konkurrensen med Englands, under det alla der beläggas med hög tull. Englands Colonialvaror blifva deremot samtligen mer eller mindre lågt. dess fabrikater och manufakturarbeten blott till en del i T. Tullföreningen högt beskattade. Hurn mycket deraf, oaktadt den till en del höga tullen, årligen införes i Tyskland, bevisar en statistik öfver marknaderna och en närmare undersökning af förbrukningen af alla främmande varor i T. Tullföreningen. Eharn det icke är möjligt, att med tal så bestämma dessa törhållanden, att ett positift resultat kan läggas tör ögonen. — då införseln af flera Engelska varor öfver Hamburg svårligen eller alldeles icke kan kontrolleras — mäste det dock för hvarje tänkande synas klart. att fördeln egentligen varit på Englands sida: ÅÄfren lärer den så förblifva, såframt England ej beviljar nagra concessioner för införseln af råa. till hältten eller litet bearbetade produkter, hvilket, såsom vi nämnt, Englands inre ställning och förhallande tyckes fordra och hvilket också är förenligt med dess eget interesse. (Forts.) ) Som kändt är, har ock denna Ordonnans redan utgått och tullen å Kolonial-socker blifvit nedsatt. Red anmärkn.