Reflexioner öfver Englands, Frankrikes och Tyska Tullföreningens Handelssystem. (Forts. fr. föreg. Nummer.) Men det nuvarande Engelska handelssystemet är icke blott snarare illiberalt. än liberalt; utan det innebär i sig till och med något förvirradt, jemte många underbara anomalier, hvarom här blott något må citeras: Främmande Caffe, som ej kommer från Britiska Colonierna, år i England underkastadt en hög tull: men om detsamma införes ötver Goda Hoppsudden modereras tullen betydligt, och är då blott litet högre än på colonial-cafle. Sedan man för någon tid sedan upptäckt denua svaga sida hos Engelska Tarifen, har man begagnat sig derat och successift sändt en mängd Cafse från Brasilien, S:t Domingo eic. till Cap och derifran åter till England. Till och med nu ämna Engelska köpmän, på den i denna manad i Holland utsatte stora auktion på Java-Cafte, göra betydliga uppköp. för att sånda detta Caffe tran Holland till Cap — samma väg tillbaka, som det redan engång gjort — och från Cap åter till England; och Åledes lata det tormligen motionera blott för att tillfredsställa Engelska lagen. — Det kallar man att ha lagar, med hvilka kan dritvas ett verkligt kap. — Vicker, tjenande till hästfoder, lyda icke under spannmålsbillen. och kunna permanent till en faststäld tull införas i England, under det att hafre, bestämd till samma ändamal genom spannmals-billen ofta flera år pronibitifmä-sigt betungas. eller tillbakavisas. Linfrö ool linkakor, hvaraf de senare alltid och det förra oftast i England användes till boskapstoder, införas till en ganska lag tull, under det främmande spannmal, som begagnas till samma ändamål, står under spanmalsbillens regime. Bagarbröd och sådeskli får införas mot en tull ad rolorem, som under vissa omständigheter är proportionsvis mycket billigare än den på spannmal, som i de flesta tider stegras af prohibitifstadgan. Anon kande mycket mer under denna rubrik antöras. — Utom det att Engelska Tulltariten innehåller manga tryckande, för utländningen alldeles icke förklarliga Formaliteter. maste man tillsta, att det är ett ganska besvärligt, ja knappt möjligt studium att låra känna densamma i dess grundsatser och enskildheter, och att dess sammansättning för ingen del år värdig den standpunkt, som man är böjd för att inrymma åt Engelska nationen. Endast suprematet i handel, hvilket England utöfrar. synes pälågga andra nationer en viss tystnad och aterhallsamhet. De för England skadliga sidor i andra nationers tulltarif, plåga deremot af detsamma snart äklagas. verhutvud är att antaga, att England af andra länder proportiousvis ständligt fordrar flera Foncessioner. än det sjelft heviljar ät dem. Ett nytt bevis derpa lemnar till en del den nu med Frankrike slutna förhandlingen angaende införsel af Britiskt lingarn och lärft. År 1825 infördes först derat i Frankrike: 161 Kilagr. af det förra och 1009 Kilogr. at det senare. FKuccesiit har tills 1838 dermed stigit: till nåra 6.000.000 Kilogr. och I, 100.000 Kilogr.. till ett värde af 45 millioner franes. Det är saledes lätt förklarligt. att under dessa omständigheter Franska industrien måste blifva alldeles undertryckt i afseende på de fabrikat. som ännu ej hunnit så längt att de kunna täfla med dem. hvilka Britiska maskineriet lätt frambringar. För att någorlunda skydda Fransvska industrien och succes-ift bringa den vidare, har i Fiansxrike eu tull blifvit föreslagen på Britiskt garn till IS pCt och på lärtt till 26 pCt af värdet; något. som — vis å vis England — alldeles icke synes obilligt, då Britiska industrien för dylika Fabrikat långe varit skyddad genom en tull från 40 t. 60 pot. och för Franskt bränvin, som man å Franska sidan vid detta tillfälle så gerna vill lägga i rågskålen. för att mot en måttlig tull införa det i England, måste erläggas icke mindre ån 6 å 700 pCt af värdet. Likväl är deremot å Englands sida starkt reclameradt och ingen moderation i tullen på bränvin ännu medgifven. Afven det för någon tid sedan utgifna förbud, att på Tyska fabriksvaror eftergöra Engelska Fabriksstämplar, ehmu i sig sjelft rättvist. måste såvida synas hardt, som Engelska fabrikanter i många år användt eftergjorda Tyska Fabriksstämplar, utan att Tyskland deremot reclamerat. Kortare må undersökning om Frankrikes Handelssystem blitva. Med få undantag, såsom t. ex. Trävaror, Zink. Linfrö etc., är äfven i Frankrike införseln på alla Europeiska råprodnkter mer eller mindre tungt belastad. Det har en spannmalsbill. såväl som England. och man kan räl med rätta såga, att Frankrikes åkerbruk är mer skyddadt mot utlandet. än Englands. Då Frankrike porportionsvis con-umerar och förarbetar mycket mindre. än England, är ander corresponderande tullstadgar mycket mindre att afsätta till det förra än till det sednare. Blott ganska successift och langsamt har Frankrike på sednare tid något nedsatt tullen på enskildta produkter, men hvilket, såsom t. ex. på ull, skett, Jiksom i England, icke utaf liberalitets grundsats, utan af ett evident eget interesse. Säkerligen skulle det ligga i Frankrikes interesse att låta ingå en starkare tullreduction på råprodukter, likväl har det dervarande åkerbraket fatt förmycket inflytande i den lagstiftande makten. och bevakar lika atvudsjukt som ängsligt sitt förmenta interesse. I allt cn hlagt . FJ o EN 242424 ;