Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1839, sida 1

Smithis skola och de problemer. hvilka kredit-förhällanderne uppkasta, äns nu icke på ett tilltred-ställande sätt blitvit löste. Da en institution, sadan som Engelska Banken, mäktig genom sine kapitaler och sin stallniug, omgifven af soliditetens alla mest ön-kansvärde garantier och ledd af de utmärktaste praktici, icke kan uppställa en tilltredsställande motvigt mot de tillfälligheter, som kunna störa handelns gang. sä bevisar detta, att tis den är inne att underkasta grundsatserne tör penninge-cirkulationen. en fullständig pröfning. Hufvudbankerne, hvilka i Europa och Amerika äro de hufrynd-ahlige agenterne för denna cirkulation. förena tvenne functioner, hvilka böra noga atskiljas och äro svåra att förena: de utgifva sedlar, och med tillhjelp af detta papper, som är kreditens tecken, diskontera de saväl Statspapper som privat-vexlar. Häraf följer. att det intresse, som Bankerne hafva att utgifva sedlar för att öka sin diskontrörelse. ofta star i strid med det allmänna intresset, då detta fordrar en inskränkning i Bank-noternas cirkulation. Det vore derföre mahända bättre att åtskilja dessa begge funktioner; nemligen att göra Bankerne till uteslutande Dis shon örer och längifvare, och deremot förse Staten eller någon privat-förening med den i sanning nationella fullmakten att af papper mynta klingande mynt. Denna mening börjar att i England göra allt flere och flere proselyter; i Frankrike hatva de administrativa öfverlatelserna under de senaste 530 ären törberedt oss på en sådan ny åtgard.