Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1839, sida 1

ett hufsud och mänga armar. Enhvar finner, att här prelnderas till en skal för sammankomstens Ordförande. en man, bland de rikast begafvade, och som pa närmare hall än de fleste hört natnrens hjerta slå och bättre än nagon vetat för verlden uttyda dess många under; som, oaktadt kyrkan tagit honom i sitt sköte, dock icke öfrergifver sin första kärlek utan ännu vet att förvandla den torra ordförande-klubban i cn blomsterstengel. N:o 6) Districts-Chefen F. är en embetsmau. som haft ärofulla uppdrag af sin regering i bade Danmarks och Sveriges hufvudstad och som med en sällsyut embetsmannaskicklighet förenar den ännu sällsyntare egenskapen at en utmärkt vettenskapsidkare. Prof. Schouw har ett öppet öga för naturen i alla dess olikartade företeelser; men naturen har också varit tacksam: man behöfver ej vara Pbysiognomist för att se, att detta hufvud är väl organiseradt. Prof. Holst är en man, som med grundliga studier öfver menniskonaturen förbinder Statsmannavishet, hvarat ban i gardagens föredrag gifvit prof förmedelst en populär framställning af en bland dagens fragor (tängelsesystemerna). Da djupa studier falla på en underordnad natur, böja de honom neder: vår vän Holst bär sitt hufvud upprätt. N:o 7) llandeln och naturvettenskaperna stå i manga ömsesidiga förbindelser. Det ligger saledes ett godt omen deri, att naturforskarnes sorsta sammanträde kommit att hallas i Götheborg, som genom sitt läge håde lämpar sig till och på sätt och vis äfven är en centralpunkt för Nordens handel. Särskildt skall för det bemötande och den välvilja de församlade Läkarne och Naturforskarne vid detta sitt första möte rönt i Götheborg, denna stads namn införlifvas med Nordiska Naturforskarefäreningens Historia och djupt ristas i de tillstädesrarande Låkarnes och Naturtorskarnes tacksamma hjertan. Denna redovisning skulle kunna fortsättas hvarenda skål igenom. De som mest anslogo allas sinnen voro dock de af Biskop Wingärd proponerade: hvilket också tydligen röjde sig bade derat, att talaren vid hvar och en af dem atskilliga ganger afbröts af stormande bifallsrop och deraf att utlänningarne efter waltiden enhålligt försäkrade, att något liknande hade de aldrig hört. Bland de återstående skålarne utmärkte sig N:o 9, 10, 11 och 14. N:o 16 udbringedes efter uppstigandet från bordet i det unge, det linlige blods narmn::. som ännu behötde ett uttryck af sin tacksamhet för dagens snillrike och härlige Ordförande: samt för Commerce-Radet Wijk och Grossh. Gibson med anledning af dagen förut bevisad gästfrihet och förekommande välvilja. Dagen var med ett ord en af dem, hvaraf ej många belöpa sig på ett menniskolif; och äfven om, såsom orden föllo, da de stora hufvudstäderna tagit ut sin rätt staden Götheborg ännu en gäng kande blifva ihogkommen, så torde den svarligen kunna åter bjuda pa en dejeåner sadan som denna. Slutligen må anmärkas, att vid skålen för de tillstädesvarande vettenskapsmännen från de tre rikena utdelades nedanstående för tillfället förtattade Latinska verser ) och kort derefter ordnade sig alldeles oförtänkt en grupp af sängare, bestående af några bland de inbjudne natursorskarne (Doc. S. I.. LOGn från Lund, Doc. F. M. Liebman från Köpenhamn m. fl.) och afsjöngo poemet på den vackra melodien till Integer vite scelerisque purus. ) Doctis Hominibus qui ex Dania, Norvegia, Suecia, Scientiarum Gratia Gothoburgi diebus XNVITFENX FJFnlit DOCCCXYXYXNIJY AOMmOAUHBHAnUN