hemta varor efter eget godtfinnande och egen beräkning af den möjligen högsta handelsvinat, som derigenom kan beredas. Det är på grund af denna genom erfarenheten länge bekräftade sanning. som jag, — äfven med erkånnande att omvardnaden af Sveriges egen handel och sjöfart fordrar, under nuvarande reciprocitets förhållande med de fleste sjöfarande nationer, att tillförbinda dessa att härifrån hemta Sveuska producter, så vida de för hitförda laster från trans-atlantiska orter vilja tillgodonjuta lindring i tulloch con royasgister. — skulle tro att om ej andra fartyg blifva delaktiga af nämnde lindring än de, som, sist tvänne är före deras ankomst hit, till trans-atlantiska länder uttört last af Svenska producter, sadant skulle lägga ett svårt band å Svenska Skepps-Redare i frågan om användandet af deras fartyg. Ej nagot annat Svenskt fartyg, än det, som directe afgålt med last till trans-atlantiska länder, skulle vidare kunna derifrån med desse länders producter besraktas. och äfven det Svenska fartyg, mot hvilket i berörde atseende ej vore nagot att anmärka, bletve ej användbart för nämnde fraktfart, sa vida det ej återkom till Riket inom två år, sedan det härifrån afgätt. Häraf skulle sannolikt följa, att då hvarje omtänksam Redare ej gerna betager sig tillfälle och möjlighet, att begagna sitt fartyg pa det mest förmåänliga sätt, som tid och omständigheter erbjuda, han heldre afstode från direct transport af varor emellan Sverige och trans-atlantiska orterne, än underkastade sig det dermed förenade tväng. Och vid ett sådant förhållande år det mera ån sannolikt att, om Sveriges directa handel och sjöfart på trans-atlantiska Länderne ej helt och hället upphörde, varu-transporten emellan Sverige och berörde Länder snart nog komme att verkställas endast af nagra få Svenska eller utländska fartyg, som uteslutande egnades åt en sådan sjöfart. Verkan deraf äter på frakt-priserne och handeln är ej svår att förutse och för Sveriges handel och sjöfart på berörde orter vore i sådant fall vida bättre, att upphäfva den medgifna lindringen i tulloch convoy-afgifter för varor, som dit afga eller komma derifrån. Ålla nu anmärkte olägenheter af det genom 1838 ars Kungörelse fastade vilkor för åtnjutande at omförmälda, efter min tanka, ännu för Svenska handeln och sjöfarten behöfliga lindring, skulle likväl nufvnd-akligen kunna undanrödjas och det med samma vilkor sökta ändamal att bereda utförsel af Svenska producter samt att uppmuntra Svenska fartyg att besöka dessa Länder vinnas, om Kongl. Maj:t täcktes, med ändring af Högstberörde Kungörelse, stadga, att om varor från berörde länder inkomma i fartyg, som ej, inom sista tvänne åren före deras ankomst hit, från Riket utfört minst half last af Svenska producter eller tillverkningar till främmande ort, vare sig inom eller utom Europa, den medgifna lindringen i tulloch convoy-afgifter för samma varor ej får tillgodonjutas. så framt ej samma fartyg sist tvänne ar efter ankomsten till Sverige afga till främmande ort. inom eller utom Europa, med minst half last af Svenska producter eller tillverkningar. Da under sådant vilkor ej något annat främmande eller Svenskt fartyg kunde komma i ätnjutande af den medgifna lindringen af tulloch convoymedlen för varor nitsånde ifrån vissa aflägsna länder, ån de. som inom tvånne år utfört eller utförde Svenska prodneter och tillverkningar. och jag anser likgiltigt a hvilken utländsk ort, den må vara nära eller aflägset belägen. Sveriges producter och tillverkningar afsättas. enär med såkerhet kan antagas, att den handlande säkert afyttrar dem, der de bäst betalas, — hemställer jag i underdänighet till Kongl. Maj:ts Nådiga bifall hvad jag ofvanföre förelagit. Slutligen utlät sig Herr Presidenten Skogman: ÅÅfsigten med de sedan längre tid tillbaka i vissa fall beviljade lindringar uti tall och andra afgifter har ntan tvifvel varit, att befrämja en direct sjöfart på aflägsnare länder och derigenom bereda nya afsättningstillfällen för Svenska prodneter. Sasom premier för oförsökte. i början med en okänd risk förenade handels-företag. utgjorde tull-lindringarne då en lämplig uppmuntran för de Redare, som använde sina fartyg i dylika företag: men det skall vid närmare undersökning finnas, att lindringarne. beständigt bibehällne, gifva en konstlad rigtning at handeln och sjöfarten. och i sjelfva verket innebåra afvikelse ifrån den grundsats af fullkomlig frihet och reciprocitet i Nationernes inbördes handels-gemenskap. som senare tiders erfarenhet hyllat.s: PTull-lindringarne hafva nu mera vunnit en stor tillämpning hvad importen beträffar: de förorsaka tull-uppbörden, endast ä Socker och Cafsa. en ärlig minskning af omkring 200,000 Riksdaler, och utgöra egentligen ett försäkrings-preminm för vådan af prisoch Lurs-omväxlingar vid uppköp afcolonial-varor i vissa aflägsnare länder, dit föga direct utförsel af Svenska produeter äger tum; hvarå, såsom exempel följande uppgifter må åberopas: Uppgift om införseln af Socker, Caffe m. m. år 1837. Förtullade qvantiteten Socker har utgjort ........s....... ss Å 11,956,436; deraf ifrån orter. för hvilka lindring uti införsels-tullen samt afgiften till handelsoch sjöfarts-fonden äger rum ........ 10,368,640, nemligen: ifrån Brasilien.......... i 7. 437. 134. Förenta Stat. i Norra America I. 665.263. Ostindien ................. 3 791.428. Westindiska öarne .......... 474815. Förtullade qvantiteten Caffe har utgjort ...............sesse J. 4,432, 126. deraf ifrån orter, för hvilka lindring å ofvannämnde varor äger runm ere ers esse rr sne få 3,248, 648. nemligen: från Brasilien............. U 2,861.842. Tv A. -