förhållande kan vara nyttigt och deremot för ett annat förhållande och en annan tid vara, om icke skadligt, Åtminstone öfverflödigt och onyttigt. Deraf koin det också, att på den tiden, då denna princip. (om den så far kallas). var förherrskande: man trodde sig förbunden att så -måningom inrätta lika många särskilta slags skolors som det fanns möjliga yrken till, och att man tills vidares d. v. s tills detta mal ktinde hinnas. låt hvar och en lärjunge taga del blott i så manga läroämnen, som på hans komrieande practiska duglighet kunde hatva ett närmare eller aflägsnare ins flytande ). Icke på det enskilta deremot och det personliga; icke på det yttre lifvets vexlande beliof. utan på det innersta af menniskonaturen sjelf. stödjer sig den formella principen och med rätta pås är den, att det framför allt är det menskliga, som lios menniskan bör göras lefvande. genom uppfostran och genom undervisning. och att all undervisning mer eller mindre gar ut på. att icke lemna någon själens sttävg ovidrörd, ingen tess kraft obtrukad: så mycket mer. som törst elter det eu sadan allsidig paverkan föregatt, valet af lefuadsyrke kun med något slags tillförlitlighet företagas. (Forts. e a. g.) ) Att denna philanthropiska eller rättare psendosphilanthropiska åsigt om ej ännu år. åtminstone helt nyligen varit, den lias oss inest rådande, huru förkastad den också ined allt skål år i de fleste andra länder; i anseende till den nppenbara orimlighet, hvartill den consequent genomförd. såsom vi ofvan visat, ovillkotliven leder. synes häst derat; att alla enskildta uodervisvingsanstalter (Upsala och Lunds Lyceers Hillska Skolan; m. fl. m. il.) mer och mindre deriträn utgatt. etnedan — man var säkrast. att på sådant sätt träffa folkets d. å. föräldrarnes Sympathier.ss Ur annan anledning mäste väl den lutning. deråt, som i pluralitetens af den stora Committcen betänkande. och ännu dertill i nägra enskilta experimenter på ett och annat ball förefinnes. vara att förklara.