arI. I SÄS : ÅCeU Åtorre mängel. Da ttet nu fr Amerika, som förbrukar den större delen af vår Hufvud-Export, Jernet, så torde det i sanning vara vadligt, att på försök, stadga en Tullförändring, Soin till en del ståller dess fartyg i bredd ined opri vilegierade Nationers — lHÅlSt detia Land, på grund at ltlandeletractat, har skål att vänta sig vn sullkom-lig Ilandelsfrihet. Om den ilrngararamle Förordningen har för ufsigt, att bes reda Frenska produkter en Tul-lindring i America. så befara vi, att vigtigare driftjedrar dertill erfordras, så vida icke detta Lands egna Intresse shtlle dictera detsamma. Den ifrågavarande Förordningen synes således ätven strida mot lTufvudskälet för dess tillkomst. Svenska Expörtens uppmnntran. Hhetragta vi nu dess inflytande på Habdeln i alimänhet, så företer ten derpå äfxen dö skalligåste följder. En fri och obehindiad handel, utgör den räsendtligaste häfstängen till ett Lands framgång och förkofran, den föranleder till billigare pris, på alla nödvändighetsvaror; i samma mon, som den befordrar assättuingen på Landets egun prodaokter. Nu skulle deremot, på giuimd af ifragavarnnde Stallgatule, Speculationshandeln med produkter från och till ällägsne Länder utom Europa, älven såsom monopol öfvergå till de få större Skepps-Redarne. De inom Sverge etablerade Fabriker skulle, utan att deltaga iden större SKeppsrörelsen, tötdsakas att i Sveusk Hamn inköpa behofren af Socker, Bomull, Tobak och Färgträd. Det skulle i allmänhet blifva omöjligt, att i Hamnar utom Europa, finna pas-ände Fartyg. för Import at därvarande produkter, utan att. mot enorma Fragter engagera Svens ska Skepp, da tillgången på privilegierade nationers Fartyg. som kunna räknas blant de lycklige, som inom 2:ne är ultört Stenska produkter, icke ofta voro der tillgängliga. Under Inväntan af desses ankotnst; skulle Expeditionen af Svenska Skepps-Redare med fördel kunna verkställas, och den påräknade conjnncturen ga förlorad. Det visar sig saledes, att all täflan i Haudelsspeculationer ; skulle mogarbetas, utan att någon motsvarande fördel, hvarken för Sveuska SKepjissarten i allmänhet, eller för Exporien af Svenska produkter kunde beräknas. i Från dessa äsigter ledes Jag således till den slutsats. att Förordningen af d. 25 Maj sistl. år, skulle mera skada ån gagna, och jag bestrider således af tull öfvertygelse; den önskan, som Herrar A. Barclay Co. och Herrar Bruksägare hos Kongl. Maj:t framstaldt, att de förmåner, som genom 30 5 i nu gållande Tulltaxa. blifvit osocli privilegierade Nationer förunnade, måtte få orubbäde fortsara. Götheborg di 15 Februari 1839. J. A. Falck. Af Herr Commerce-Rådet, Commendeureu och Riddaren Wijl anmältes, att han, jemte andre Handlande och Skepperedare förenat sig om den mening, som itinefattas i elterföljande, al Hert Commerce-Radet nu upplästa anförande i a i i Till Handels-Socicieten i Götheborg. Anmodade och kallade. att i detta tillfälle meddela våre åsigter, rörande de framställningar, sotn af så väl Herrar A. Barclay Co. sasom ock af åtskillige Egare af Jernbruk i Wermcland, hos Kongl: Maj:t i underdanighet blifrit gjorde, i afsigt att vintra Nädig ändring uti Kongl. Kungörelsen at den 25 Maj nästl. år; betråftande lindring i asgifter. vid införsel af varor från aflägsnare länder utom Europa : anse vi oss härmedelst böra förklara: det vi af det beslut, som ten anförda Radiga Kungörelsen innebär, icke sinna anledning till den farhåga, som deraf hos Petitionärerne blifvit väckt. Den ovilkorliga lifnlring i afgifter, hvilken förut varit medgifven vid införsel af varor från Amerika, äfven i Amerikanska fartyg, egde motsvarighet uti de Amerikanske Tuall-lagarne, som medgåfvo införsel af Svenskt jern mot betydligen lägre Tull sån hvad då för Engelskt mäste utgöras. Genom sederinera i Amerika vidtagne författningar , förändrades desse fordna törhållanden likväl så alldeles, att Svenskä jernet, i stället af att förut hafva för införsel i Norra Amerikanske Staterne varit betydligen gynnadt , hådanefter kommer att betungas ined dtygare afgifter, än det Engelska, och hvilket enklast bevisas genom följande beräkulag. År 1828 erlades Tullen för en ton Jern, svarande emot 714 Sbi Stapelstädsvigt, med 37 dollars för det Engelska, och 22 dollars 40 Cents för det Svenska . således en skillnad till faveur af 14 dollars, 60 Cents, som å 120 sk. Cours gjorde ......... BiCO nar 36: 24. Sedermera nedsattes den till 30 dollals för det Engelska och till 18 dollars för det Svenska, som gjorde en skillnad till favenr af 12 dollars eller . ...;0: och i enlighet med den pu gällande så kallade Clays Bill reduceras Tullen alltjetnf intill 1842. då den från och med den I Juli och sedermera skall utgöras med tjugo procent ad valorem : och som det Svenska har ett högre värde än det Engelska, så uppstår således det resultat, att det förra kommer att i tull erlägga nära I Rdr mera ån det Engelska, då det förut erlagt 4 4 5 Udr Beo mindre Å Sk räknadtDet äro således de Amerikanske Staterne, som upphäsvit de förhållanden , hvarigenom förut handeln emellan dem och Sverige ömsesidigt uppmuntrats. . Huruvida, under förevarande sakernas skick, en lika atsättiing af Svenskt Jern till Norra Amerika, så hådanefter som hittills, må kunna hoppas, lemna vi derhän. Men ehuru mycket vi önskat, att de fordna, för Svenska Jern-assättningen så gynnande förhållanden fått sortsara. kunna vi lik väl ej fatta, att genom en slapp eftergifvenhet å Svenska sidan , något afseende till återsörande af fordna fördelar i Amerika, må kunna väntas: och likasom Sverige redan , i egna skepp. hvars antal och beskaffenhet genom Skeppsfartens gynnande författningar , allt mer skall ökas och förbättras , eger mer än tillräcklig tillgfng för öfrerförande till Amerika, af allt det Svenska jern, som der må kunna användas , samt äterhemtande derifrån af för Sverige erforderlige Amerikanske produkter. skall tillräckligt tillfälle för denna Handels lätta bedrifvande äån mera finnas uti den, åt Amerikanske fartygen lämnade rättighet, att, i sådant hånseende, med de Svenska, under lika vilkor, fritt tåfla: hvarföre vi ock i det hela. och så vida ej i de sednare Amerikanske Författningar, må kunna vinnas någon ändring, till gynnande af den Svenska jern-afsättningen, ej heller kunna finua anledning att önska ändring uti hvad, i den Nådiga Kungörelsen af den 25:te sistl. Maj, i Nåder blitvit stadgadt. X . .12. — Uilidlammanda dan af flarrar AA ii3.iE