till det Engelska, och medgafs ej allonast a Förenta Staternes egne alster och tillverkningar, inkommande derifrån, utan äfven å alla varor som med Amerikanske fartyg sålunda infördes. Jag skall härefteråt visa huru vi då voro gynnade, i anseende till tullen på vart jern, och huru dermed sig nu förhåller. i i Sverige har aldrig afvikit från tractatens innehåll. ty Amerikanske fartyg tillgodonjuta i denna stund enahanda törmaner som Svenska : och då de uppfylla samma vilkor som är för Svenska fartyg stadgadt i Kongl. Kungörelsen den 25 Maj 1838, eller utföra till transsatlantisk hamn en laddning Svenska prodncter och inom 2:ne år återkomma med lattdnivg från dessa orter, åtnjuta de lika tull-lindring som inhemska fartyg i samma cathegorie. Sökanderne frukta äfven att Americanska Regeringen, misstänkande att oftanämnde förorduing innefattar ett kringgående. eller eluderande af reciprocitetstractaten, skäll bereda repressalier, genom förhöjning af tullen å Svenskt jern; men denna sarhåga är utan grund, enär nagon reciprocitets-rätt icke finnes vara kränkt, är dessutom numera öfverslödig, sedan de förmåner som vi ägde. i afseende på tullberåkningen å värt jern i jemförelse med det Engelska, gatt förlorade genom en af Congressen antagen och fastställd tulltaxa, hvilken alltsedan år IS34 verkat menligt mot vårt icrnoch som således varit i operation längt innan den öfverklagade förordningen påtänktes. Den liste Sept. 1828 var tullen i Förente Staterne å Engelskt jern Dollars 37, å Svenskt jern Doll. 22 5 per ton af Sb: 71. Tullen nedsattes den 3:dje Mars 1833 och var till 1833 års slut å Engelskt jern Dollars 30. å Svenskt jern Dollars 18: var sedermera ISSGÖ........ —-5 26 östers års A 1612255 1840 blifver.. ,, 22 ................ hd 151, 1812... as 16 .... , 13 fo-, 1842 Juli l:ste . 10 ..:.:U. . 12. Faledes i stället för en tull-lindring, som Sverige vid tractatens ingående i sjeltva verket ägde at l). 14400, per ton, jemförelsevis mot det Engelska, motsvarande å Ridr 2: 24 per DoHar Bico R:dr 4: 40 pet Skest ungefär, komma vi den I:ste Juli 1842 och fraingent att betala en förhöjning af D. 2 per ton eller 32 skillingar banko per Sb:il. Detta är resultatet och verkan af den nu gällande Americanske tull-taritten eller den såkallade Clays Bill af d. 2 Mars 1833, som utgatt från den principen, att efter den 30 Juni 1842, tullen på inkommande jern och de flesta importvaror skall gäldas med 20 pCt ä fucturasvärdet. i Till grund för ofvanstående uträkning har jag tagit värdet af det Engelska jernet till D. 50 och det Svenska till D. 60 per ton, eller det nuvarande ungefära priset. . Jag föreställer mig att Herrar Bruksägare saknat en fullkomligare kännedom om alla de omständigheter, som äga sammanhang med detta ärende, och under impuls at fruktan att deras närivgsgren, Svenska Jernhandteringen, skulle betydligt lida genom Kongl. Kungörelsen den 23 Maj 1838, ingifvit ten ifragavarande Petitionen, — Af hvad jag andragit om exporten, är dock solklart, att andan af denna författning år mera rigiad till bevarande af deras, n något annat interesse. Må man säga, att den äfven bereder en fördel ät Skeppsvedaren. och jag svarar derpå: ja; men frågar : förtjenar ej sktta yrke, en af Sveriges naturligaste hufrudnäringar. att gynnas, och är ej lanna nåfngegren fri tör hvar och en? Jag talar således ej tör något skrå eller för någon viss corporation. Den lindring soma 15 pot utgått endast här i Götheborg för varor. ankomne från Förenta Staterne. har år 1831 utgjort B:co R:dr 38.349: 18. 1832 ...... ., 40.930: 21. 1833 ........ 5 37.97 37. och 1838 .... . 25.501: Åå. Såalodes endast för 4 är B:co R:dr 143.055: 23. Samman som Americanska varor i hela Sverige under 10 år atnjutit i ull-lindring. mäste saledes vara ganska betydlig, under det tull-lagarne i Uninen med hvarje år blifvit för värt jern mindre förmänlige. Det oaktadt inkomma Svenska undersätare med Petitioner, som afse, att letta förhållande skall förtfara. Man talar om vedergällningsrätt och represalier. — Manne det är rättvist att misstänka en bildad Stats Styrelse. sålån som den Nord-americanska, att, då dessa facta framläggas, vilja göra dyika anspråäk gällande, och omn det sker, väntas vål ej någon eftergift. såvida nan sjelf ej är beredd på concessioner. Man vill låta framskymta den sats, ut den skedda ändringen i författningen är till förmån för Stenska Skeppsedare ensamt. Jag tror motsatsen, och skall söka visa. att den, hvad hanleln på Norra America vidkommer, är snarare till fördel för Americanska artygen, än för oss. Vär största import från Förenta Staterna, är från Newoleans. Denna ort consumerar obetydligt Svenska alster. 2 å 300 tons jern yller marknaden. Före den ifrågavarande ändringen kunde ett Svenskt skepp itgårtill Liverpool, Newcastle, eller en medelhafshamn, och der, efter lossning af den från Sverige utförda lasten, antaga en sragt på New-orleans samt etournera hem med läst, som åtnjöt tull-lindring. Nu deremot måste det venska fartyget med last afgå till en Nord-americansk hamn, det debit fines för våra producter, och då Americas lagar rättvisligen förbjuda en utändsk flagga, att föra gods emellan hamnar i Unionen, der inaga ballast och försegla dermed till NewOrleans. Det Americanka skeppet deremot iniager till exempel en jernlast i Götbeborg , lossar len i NewYork, äger rätt att der antaga gods och fär fragt på New)rleans, kommande derisrån till Sverige. åtnjuter det samma förmåner som et Svenska. hvilket på samma resa måst göra en försegling i ballast. Ivad beträflar Importen directe från en hamn i America, der svenskt ern kan säljas, säsom Boston, NewYork, med flera, så äger ju Amerianska skeppet lika rätt, som det Svenska, om den Americanske köpmanen nyttjar den plan, att det fartyg han. vill använda i handeln på Sveige efter lossning i en Europeisk hamn, uppgår hit och medtager en last trenska producter samt inom 2;:ue år återvånder med last. Den Kongl. kungörelsen har gjort slut på den förmån vi ägde, att våra Skepp kunde tgå till en Europeisk hamn, och efter lossuing af lasten der, antaga fragt mg . I A re — — AHAi::.