g—d——kt 00000 egeg — efter vår åsigt är tydlig och klar; men deremot tro vi oss kunna ådagalägga, att det är Stadens, och icke vär skyldighet. att underhålla, ej allenast Tanalerne, utan äfven den del af hamngatorne, som böra utgöra plats för lossning och lastning. Enligt 22:dra punkten uti Kongl. Reglementet af den 18 October 1695, var då på Stat anslaget 4000 Daler Silfvermynt till underhåll af Stadens publiqne byggnader, skeppshamnar med dess tillhörige pålar och ringar till skeppens befästning bade på elfven och i kanalerne, med hvad mera publice gagnar och Staden till nytta, zierat och fördel länder: hvarefter Kongl. Maj:ts, för Staden sist utfärdade Nadiga Stat af den 11 Maj 1826, till nyssnämnde utgifters bestridande, upptager en summa af 10,000 R:dr banko. Srarligen lärer någon kunna motsäga att såväl kanalerne som de desamma omgifvande quayer blifvit anlaggde till allmänt gagn samt Stadens nytta och zierat, och lika uppenbart är det ock, att Stadens inkomster af roder-, båkoch pål-penningar samt bompenningar endast tillkommit i följd af Stadens skyldighet att underhälla kanalerne och quayerne med deras ertorderlige lossningsoch lastningsplatser. Roder-, bak-och pålpenningar hafva, efter de upplysuingar som erhallits utur Stadens råkenskaper, under de sist förllntne fem aren, per medium utgjort 3162 R:dr 43 sk. och bompenniugarne 61 R:dr 17 sk.; men bompenningarne. hvilka, enl. 1817 års ordning, för uppbörden af Stadens inkomster, böra erläggas af alla farkoster som lossa och lasta i hamnen, äro hittills endast beräknade at sådane fartyg som ankommit med pass och vid Tullkammaren klarerat. Om vederbörlig åtgärd dertöre vidtages för bompenningarnes ordentliga uppbörd och controll. är det utan allt tvifvel att inkomsten utaf desamma skulle blifva mångdubbel, likasom att inkomsten i det hela blefve fullkomligt tillräcklig för betärkandet af utgitterne till underhållet af kanalerne, quayerne och den hälft af hamngatorne. som utgör lossnings-och lastningsplata, ty quaycrnes omläggning kan endast itragako:uma hvart 40 eller 50 år, hvarpa till bevis må nämnas att quayerne vid LandshöfdingeResidenceoch Canzli-husen icke varit omlaggde pa 20 ar och icke eller på lika lång tid synas fordra nägon betydligare reparation. IIuru Stadskassans åliggande. att underhålla qunaperne och den ena hälften af hamngatorna, kommit att öfverflyttas på husägarne vid samma: gator, kunna vi icke förklara: men vi äro fullkomligt öfvertygade, att ett sådant origtigt förfarande bvarken vunnit eller kan vinna hvad man kallar laglig häfd; och är det i följd häraf samt på grund af hvad förut är vordet andraget, som vi ådmjakast yrka, att husägarne utmed Stadens kanaler, må varda frikallade fran skyldigheten att underhälla ej allenast quayerne utan ock den ena hälften af sfimngatorne. det sednare äfven af det skål, att nagon billig eller laglig anledning icke finnes. hvarföre ugarne af hus vid kanalerne skola underhålla hel gata, då de öfrige husägarne inom Staden deremot endast hälla hvar sin hälft. Skute Konungens Befallningshafrande icke finna, lämpeligt. att directe till pröfning upptaga de påståenden som blifvit framställde, anhålle vi att frågan om quavernes allmänna bagagnande. må vardu till Magistraten åter förvisad, för att i sammanhang med den nu uppkomva frågan om underhällningsskyldigheten, pröfvas och afgöras. Götheborg den 24 Maj 1887. O. H. Holmgren, And. Fröding. äfven såsom bevakare af Kronans rätt. Joh. And. Falelc. har Landshöfdinge-Embetet genom utslag uf d. 30 Juni förlidet år afgiort, att kajerne skulle obehindradt få begagnus utaf trufikerande. hvaremot frågan om skyldigheten att underhålla kajerne, borde i luglig ordning å vederbörlig ort utföras. I följe af detta Konungens Befallningshafvandes utslag, har Herr Landskammereraren Holmgren, såsom bevakare af Kongl. Maj:ts och Kronans rätt, för dess ägande hus i staden och såsom ombudför ägarne af hus utmed hamngatorne, till Magistruten ingått med en så lydande ansökning: Till Magistraten i Götheborg. METE Genom Utslag af den 30:de sistledne Juni, har Landshöfdjnge-Embetet uti Götheborgs och Bohus Län, i anledning af Borgerskapets Aldstes i 6Götheborg anförde besvär öfver Magistratens den 24:de förutgångne Februari meddelte beslut, angående förbud för husägarne utmed Stadens kanaler, att hindra quayernes allmänna begagnande vid varors lastning och lossning, med fastställelse af det öfrerklagade beslutet, hänvisat husägarne, att i laga ordning å vederbörlig ort mot Staden utföra: sin talan om påstådd skyldighet för Staden att bekosta quayernes och ena hälften af gatornes underhåll. Det är i följd af denna hänvisning, som jag, dels såsom bevakare af Kongl. Maj:ts och Kronans rätt, för dess här i Staden ägande hus, och dels såsom Ombud för större delen af ägarne utaf hus vid hamngatorne, enligt bilagde fullmagt. hårigenom yrkar, att underhållningsskyldigheten, ej allenast af quayerne utmed Stadens kanaler, utan ock af den ena hålften af hamngatorne, såsom allmän lastningsoch lossningsplats, må varda ålagd GÖtheborgs Stad och kostnaderne derföre bestridas niaf Stadseassan hvilken dertill erhållit Åtskillige anslag. ; yn Grunderne för detta mitt yrkande har jag håmtat derifrån: !:o att Stadens samtelige innevånare alltid varit delagtige uti alla de fördelar som äro en följd af den. ifrån kanalerne sig härledande lättare kommunikation ej allenast inom sjelfva Staden, utan ock med Revieret, hvadan det icke sinnes ringaste skäl hvarföre husågarne utmed kanalerne, utan ersättning eller någon slags särskild rättighet, skulle ensamme få vidkännas kostnatre 12 An!o0 AA