So fö 14 2 Hele HäR UC olrige nusaågarnc mom Staden endast hålla hvar sin hålft, tillförser jag mig desto heldre mine hufvudmäns befrielse från det ifiagavarande onus, som det origtiga förfarandet af dess öfverflyttande från Staden på nämnde husägare, hvarken vunnit eller kan vinna, hrad iman kallar laglig häfd. Götheborg den 11 October 1837. O. H. Holmgren. hvarefter Borgerskapets H:rr Aldste samt Stadens Drätsel-kommission afgifvit följande förklaringar : Till vällofl. Magistraten i Götheborg I Has Borgerskapets Aldste har förerarit den skrift, hvarmed Herr Land, kammereraren 0. H. Holmgren, dels Å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar, samt dels på grund af serskild fullmagt af ägarne till de utmed hamukanalerne sarande hus och tomter, inkommit, hraruti är yrkadt, att underhallningsskyldigheten ej allenast af quayerne utmed Stadens kanaler, utan ock af ena hälften af hamngatorne, sasom förment allmän lossningsoch lastningsplats, må rarda ålagd Götheborgs Stad och kostnaderne derföre bestridas af Stad-hassan, hvilken dertill skall erhallit atskillige anslag; och få Borgerskapets Äldste öfver denna skritt sig vördsammeligen utlåta, att den deruti åberopade 22 punkten af Kongl. Reglementet, angående Stadens rättigheter, medel och inkomster, den 18 Oktober 1693 noga och bestämdt upptager och beskrifver samtelige de byggnader och inrättningar, som på Stadskassans bekostnad böra tillhandahållas ; men att, ehuru denna beskrifning är så omständlig, att den nämner till och med pålar och ringar till skeppens befästning både på elfren och kanalen, likväl icke ett enda ord förekommer. som skulle anläggningen af sjelfva hamnquayerne varit eller vara eft åliggande för Stadskassan. Också torde allmänna rörelsen eller skeppsfarten och sjökommunikationen icke egentligen hafva fordiat anläggande af quayen utmed vattendraget, emedan vahru-transporterne ingalunda äro beroende af dylika quayer; men deremot vill det synas odestridligt, att quayerne tillkommit i och för Stadens behyggande utmed hamnkanalerne, då det blef angeläget att utanför husen intill kanalerue anlägga gator, hvilka deremot icke kunde komma till fullbordan eller bestånd om icke sidan emot vattnet utgjordes af stenmur eller stenqnay, för att hindra gatans utskärning och skada å husen vid inträflande förändringar uti rattenhöjden, ty en gata eller väg, anlaggd utmed vatten, kan icke äga varaktighet, utan fördämning invid vattnet, eller så kallad quay, som just utgör sjelfva slutpunkten af gatan eller, som det samma är, en del af sjelfva gatan. Det torde derföre så antagas att qnayerne utmed kanalerne, ifrån början tillkommit endast i och för gatuanläggningen samt troligen äfven för att befordra säkerhet och stöd åt de vid hamngatorne uppförde byggnader, emedan vahrutransporterne på kanalerne. eller allmänna rörelsen derstädes, i alla sall kunde beqvämligen och obehindradt ske utan quapyanläggningar, hvilkas tillkomst således icke torde haft sin orsak uti nagot behof för sjelfva rörelsen. Jcmrväl synes den urminnes skyldigheten för husågarne. att underhålla quaverne, hufvudsakligen vittna derföre, att qnayerne tillkommit tör hnsägarnes båsta, i afseende både på deras husbyggnader och på beständet af dernianöre varande gator, hvilkas anläggning och vidmagthåällande orilkorligen tillhörer hu-sgarne, och hyadan quayerne, som icke äro annat än en fortsättning och slutpunkt af gatorne emot vattnet, ej lära kunna skiljas från underhållande medelst husägarnes försorg; men härtill kommer ännu det skäl, att tomterne och åbyggnaderne utmed kanalerne hafva, framför byggnader och tomter annorstädes i Staden. ett ökadt rärde genom belägenheten, och af lättheten för kanalernes tillgänglighet: äfvensom det friare utrymme och gladare läge, som kanalerne bereda för derintill belägne hus, äro omständigheter, som öha värdet och behaget af desse byggnaders begagnande, samt alltså vid köp och salu gått och gå i beräkning. Emedlertid är qnayernes vidmagthällande icke något nytt eller främmande onus för ägarne af hus vid hamngatorne. ntan ett alldeles urgammalt åliggande, med hvars kända vidlådande, såsom ett vilkor för ägande råtten, försäljningar och inköp af tomter och hus invid kanalerne alltid ägt rum; och enär det är brarje husågares skyldighet , att underhålla hela gatan, der icke något annat hus möter, samt, på sätt sagt är, quayerne icke äro annat, än fortsättning af hamngatorne. lära åvarne af de dervid belägne hus och tomter icke kunna komma att skiljas från omsorgen och kostnaden af quayernes vidmagthållande, hvadan den af Herr I. andskammereraren Holmgren gjorde, ifrågavarande framställning, helt och hållet bestrides. Götheborg den 17 November 1837. Utdrag af Protokollet, hållet i Drätsel-Commissionen i Götheborg i den 6 Februari 1838. Genom Resolution af den 29 sistlidne December hade Våällof. Magistraten, för utlåtande i ärendet, till Drätsel-Commi-aionen öfrerlemnat handlinrne uti en af Herr Landskammereraren O. H. Holmeren, dels 4 Kongl. sajus och Kronans vägnar, och dels såsom Ombud för de fleste ägare af hus och tomter utmed Stadens hamnkanaler. hos Magistraten väckt fråga om kliggande för Götheborgs Stad, att underhälla ej allenast quayerne vid samma kanaler, utan ock ena hälften af hammgatorne, såsom allmän lossningsoch astnings-plats, hvartill ko-tnaderne alltså skulle bestridas af Stadskassan, som dertill skall erhallit åt-killige anslag. Efter låsning af handlingarne i ärendet, deri Borgerskapets Herrar Åldte sig yttrat, ansåg Drätsel-Commissionen, på de af Herrar Åldste anförde grunder, dem Commissionen, äfven för sin del, åberopade, samt då 22 punken i Kongl. steglementet af den 18:de October 1695 jemräl stadgade, att Stadens gator böra fördelas Borgrarne emellan, att hälla dem vid magt, utan tt dermed gravera Stadens enskilta Kassa, hvilket ock aldrig ågt rum, Stadskassan ieke kanna med hamnquayernes eller någon del af hamngatornes unlerbåll belastas; hvadan det derom framställda auspråk af Commissionen betrides; hvilket utlåtande skulle, genom Utdrag af Protokollet, Vällofl. Mazistraten, jemte handlingarnes återställelse, meddelas. så grund hvaraf Magistraten, genom utslag af d. 23 Februarid. å., förklarat, Ht Herr Landskammereraren Holmgrens yrkande ej kunde vinna bifall. bsenom till Landshöfdinge-Embelet ingifna besvär, har Herr Land-kammeeraren Holmgren fullföljt detta mål, hvilka besvär här intagas, så lydande: Till Konungens Besallningshafrande uti Götheborgs och Bohus Lån! Vid pröfningen at ett hos Konungens Befallningshafvande anhängigt mål, sghende trafiquerandes rättighet, att fritt och utan hinder af busegarne, beagna quayerne utmed Stadens kanaler. samt Sfven då tmAUgnat .tA.— D