Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1838, sida 1

Uppsatsen i vår tidning N:o 23, rörande den såkallade emancipationen. har beklagligtvis råkat att i hög grad misshaga Freja. Vi hafva — säger hon så sublimt — tagit munnen fulltill emancipationens försvar. Artikeln ur morgonbladet, menar hon, har utseende af att vara en af desse beordrade: opinionsyttringar, utskickade för att äterkomma och införas. IIOn är fin, Freja, i sina gissningar. Sjelf lemnar hon icke rum för sådane, i afseende på de petitioner hon afliandlat och afhandlar; men emedan vi, i emancipatiansfragan äro af annan tanka än hon, samt visa att Norska Morgonbladet delar denna tanka med oss, så måste — så har Freja funderat ut saken — Morgonhlads yttranderne vara beställdt arbete. Striden härom. rörer närmast Morgonbladet. Det må afgöra den bäst det behagar. För vär del kunna vi, fastän med fara att ater inisshaga Freja, icke underlåta att här reproducera en annan artikel ur Morgonbladet N:o 275 för den 2 dennes. Sveriges Statstidning anförer efter Samlaren en artikel ur Aftonbladet för November 1835, hvarigenom han förmenar Aftonbladets inconsequence och opålitligl-et vara ådagalaggda. i det Aftonbladet , i bemälte artikel skall sjelf hafva 1:0) tillstyrkt en förändring i judereglementet och utvidgade rättigheter för judarne, 2:o) funnit det öfverensstämma med rätt och billighet, om judarnes vistande icke inskränktes till blott trenne städer i Riket, samt 3:0) yttrat, att intet kunde i större mån bidraga till att upphäfva anledningarne till den klagan, att judarne utgöra en stat i staten, än undanrödjandet af de hinder i Lagen hvilka tvinga dem dertill. Aftonbladet gör emellertid deu anmärkning härvid, att den af Samlaren ur Aftonbladet tagne uppsatsen, som innehöll några reflectioner öfver gamla Svenska Judereglementet. varit meddelt såsom ingress till ett. ur ett engelskt blad öfversatt tal, hället af en till Sherif i London vald jude o. s. v. o. s. vv. I sin framställning a nyo af hvad det yttrat åtskillige gånger efter jude-emancipationen, visar Aftonbladet, att dess sednare yttranden, långtifrån att motsäga, tvertom bekräfta de önskningar det alltid hyst och yttrat. och att det mer ogillar det emanerade jude-reglementets oformlighet och ofullständighet an judarnas emancipation. Det hade — fortfar Morgonbladet — i sanning också varit beklagligt — vi framställe utan betänkande, i trotts af Grundlagens 2 8., denna åsigt — om en så liberal tidning som Aftonbladet hade, i afseende på saken, då frågan rörer en i sig sjelf billig och med vår upplysta tids liberala åsigter öfverensstämmande emancipation, låtit inverka på sig genom en af fördomens och till en del interessenas töcken höljd opinion, för att yttra sig mindre frisinnadt än i omförmälte äldre uppsatts. Så långt Norska Morgonbladet. Hår se vi alltså det blad som vid alla tillfällen på det yttersta försvarat och försarar Constitutionens helgd, taga i lika kraftigt försvar förnuftets och rättvisans helgd, ehuruväl slutföljden af detta försvar, använd på 2 8. af folkets och den fria pressens palladium — Constitutionen, klart visar, att denne 8. icke stödjer sig på srisinne utan på fördom. Hos oss deremot, der — tack vare förnuftet -— Constitutionen icke förbjuder någon, och således ej heller judarne tillträde i Riket för Religionsbekännelsens skull, hvad har icke allt blifvit uppdukadt från så många håll, och deribland äfven af Freja, blott för att skymfa och småda dem och det af tidningar som räkna sig till de liberala? Att Freja skall förklara allt detta för toma fraser, var att förvänta. Hon har