Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 oktober 1838, sida 1

Insändt. Ceno inimica migi — — VIiRa. Sedan Svenska Regeringen numera behagat åtminstone mildra den stora sorgen öfver Judarnes emancipation. en atgärd som trol. endast leder till den aldrig tillfredsstälda oppositionens ökade bemödanden att inSränka detta hatade Folks redan vundna rättigheter, och sluteligen bhereda dess totala utdrifvande ur riket, synes det ej löna mödan att inera orda i denna sak — men de skål, som de ledande dagbladen användt till Judarnes fördömande äro af en så besynnerlig natur, att de väl förtjena att skärskadas; Freja är i synnerhet den, som i denna del har fradragit de kraftigaste argumenterne. Man vill veta, att Freja begagnar Argi 100 ögon, för att se rätt i denna annars temmeligen etikla sak — dock synes som dessa Ögon laborerade med nagot se! i orgazismen, ty de häfta stundom den olyckan, att synvinklarne, såsom liggande hvarandra för nåra. korssa hivaran, hvars igenom begreppen om föremålen raka i en slags förvirring: Så är Frejas prat om Jebovah, sasom Judarnes National Gud. en ten förvillelse. — Denna tanka är gammal och var i synnerhet gångse i Tyskland och Danmark vid början at detta sekel. — (se Dauska bladet Jesus och för nuften). Freja måätte ej vara synnerligen bevandrad i Skriften, då hon ej vet, ej besinnat. att derstädes på flere ställen, i synnerhet hos David, far Gud namn af FVedningarnes Gud, UHedningarnes fivnung, och att K. David var Jude lärer väl ej Freja neka, äfren som den måst upplyste bland sine landsmän. — Judarne, heter det, betragta Mais Lag, såsom Guds enda lag: Fär man fraga, månne de hafva orätt? Mosis Lag aro ju de 10 Guds bud och månne Freja har annan sedolag än just denna? Finnes någon annan i Luthers Katekes? Mosis lagar åra något helt annat, de anga Statsförfattningen, civila inrättningar och ceremonierne vid Gudstjensten. hvilka med Sedolagen hafva samma gemenskap, sem det inre har med det yttre; och hurn detta yitre ser ut, angår. så länge Judarne uppfylla sine Borgerlige pligter och i deras moraliska förhållande ej något förargelse väckonde kan uppdagas. hrarken Freja eller nagon annan. Om Freja ej sätter Fedolagen i fråmsta rummet, måste bon dertill hafva sine skål; om Judarne göra det, bör man derföre tacka dem: ty så mycket säkrare är man om deras medborgare-värde. Romarne fördrogo. säges det vidare, att den hos dem hosatte fremlingen hade sin re igiensa tro okränkt (se Freja). Huru har väl Freja läst sin Tacitus? När Nero tillställt den stora branden i Rom, vältade han brattet från sig på de Christne, hvilkas religion rar afskydd och föraktad af Romarne. Den för sin politik berömde Romer-ke Historikern Tacitus lastar väl Neros förhallande, wen unuar de Christne deras åde (o). Derefter uppdukas en förskräckande förespegling af allt det onda, hvilket Judendomen inom en viss tidromd skall tillfoga värt fådernesland — ett verkligt yarturiunt montes!? Paniske farhågor nåra grånsande till det löjliga! Sant ar att Judarnes handel befordrar luxen — men har ej all handel samma verkam? Denna kräfta gangrenerar i Europeiska blodet alla Judar förutan — och på de ställen, der den visar sig i den ofanteligaste scala — i Paris och London, spela Judar, om ej Försattaren bedrar sig, en underordnad röl; — men hvad ger man oss för de 100.600 Judar, som inom 2 å 3 sekler (!!) skola öfversvämma Srerge — Studenterres i Lund och Upsala plundrade kassor — utländska förlegade varor af Judar försa!de med flere hundrade (!!) procents vinst — våre fruntimmer omskapade till Negresser; (männe ock till färgen) ? m. m. Huru kan man med ansprak på alln änt vett så jemmerligen radotera? — Det är likväl bra beskedligt att lemna 300 Fr till den fullkomliga utvechlingen, nå nä, den sem lefrer till nästa Jubelfest sade Yckenberg — och sen — till den tredje. — Att för öfrigt Freja med detta pladder endast vill roa sig med sine ödmjuke tjenare, synes tydligen deraf. att hon sjelf bättre än alla andra känner, att när denna förskräckliga Epok (2 å 300 år hårefter) infaller, är allt af det nu bestående uppoch ner-vändt. — Inga regenter, inga armeer, hrarken stående eller liggande, ingen Freja, (a) Abolendo rumori Nero subdidit reos, et quzesitissimis poenis affecit quos per flagitia invisos Vulgus (hristianoe appellabat — quamvis ad.:tmA. 6566 Ar oo AA Rs